läs skrivbordsversionen istället

Nyhetsbrev 2009-09-14

Behovsbedömningsinstrumentet för personlig assistans

Lennart Jansson, IMS - "Bedömningsinstrumentet avgör inte om någon får personlig assistans"
Citat:

"Vem avgör om hur mycket passiv tid som ska läggas till den aktiva tiden?
Vad som i slutänden räknas som grund för rätt till assistans avgörs av lagstiftningen och tolkningen av den. Instrumentet visar vilka behov du har, lagstiftaren eller myndigheterna avgör vilka behov som ska berättiga till assistans, det har inte med instrumentet att göra"

"Att LSS-kommittén har gjort en bedömning att instrumentet ska spara pengar är en sak. Socialdepartementets uppdrag till oss är att ta fram ett metodstöd för att bedöma behov av stöd av personlig assistans, där sägs det inte att instrumentet ska spara någon viss summa pengar"

"Jag kan hålla med om att språket i ICF är medicinskt inspirerat, däremot har jag svårt att se att bedömningsinstrumentet som helhet skulle vara särskilt medicinskt inriktat. När det gäller språket är detta en av de saker som kvarstår att bearbeta nu när vi är inne på finjusteringen"

Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst"
Citat:

"Detta är av stor vikt för våra medlemmar, idag vet vi bara det som är skrivet på Assistanskoll, vi har inte blivit informerade om detta överhuvudtaget. Vi har just bjudit in Lennart Jansson som leder arbetsgruppen för att framföra våra åsikter"

"Idag trivs de flesta av Kommunals medlemmar bra med att arbeta som personliga assistenter. Om bara den aktiva tiden blir assistansgrundande kommer det att bli stora försämringar av arbetsmiljö och anställningsvillkor, det blir fler små deltidsanställningar där assistenten får gå mellan olika brukare. Om detta blir verklighet kan det inte kallas personlig assistans längre"

"Man öser över personer till kommunerna samtidigt som det är oklart vilket stöd de får där. I vissa kommuner införs LOV, i andra inte och i de som inför LOV upphandlas kanske tjänsterna åt vissa utvalda vårdföretag. Vad blir det då för valfrihet?"

"Med förslagen i slutbetänkandet rör man bara runt med pengarna, man sparar åt staten men lägger kostnader på kommunerna istället, jag är tveksam till att man sparar något i slutänden överhuvudtaget"

Tidigare artiklar om behovsbedömningsinstrumentet

Kritik mot Försäkringskassans beräkning av grundläggande behov

Hanna Eriksson, jurist, STIL - "Det är inte rimligt att du tvingas välja bort din assistans om du börjar i skola eller daglig verksamhet"
Citat:

"Ett syfte med personlig assistans är att främja jämlikhet i levnadsvillkoren och full delaktighet i samhällslivet. Det går inte ihop med den inlåsningseffekt detta innebär"

"Bedömningen borde göras utifrån den enskildes faktiska hjälpbehov avseende grundläggande behov Rätten till assistansersättning påverkas då inte om yttre förhållanden i personens liv förändras… Detta anser jag stämmer med lagstiftarens intention, vilket är att den enskilde ska få möjlighet att leva ett liv så likt andra som möjligt"

Faktabas med information om personlig assistans

Vi vill uppmärksammaAssistanskolls Faktabas med länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.

TEMA- Arbetsmiljölagen

Hanna Kauppi, VD, Särnmark assistans - "vi har att lära av de goda exemplen"
Citat:

"Man ska ha i minnet att en god arbetsmiljö för assistenterna är en förutsättning för en välfungerande assistans och av direkt intresse för den assistansberättigade"

"När diskussionerna ägde rum var Arbetsmiljöverkets utgångspunkt att kunden, den assistansberättigade, sitter på två stolar och därmed inte skulle vara lämpad att ta ansvar för arbetsledning"

"Det finns ingen annan människa som kan veta hur jag vill ha mitt dagliga liv i detalj. Är det någon annan som arbetsleder finns det alltid en stor risk att livet och de många små variablerna som ingår i självbestämmande och möjligheten att bli respekterad, flyttas utanför den egna sfären och kontrollen"

Tidigare artiklar om Arbetsmiljölagen

Ordföranden i Bransch personlig assistans i Vårdföretagarna uttalar sig om marknadsföring

Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "marknadsföring bör hanteras med oerhört gott omdöme"
Citat:

"Vi tar naturligtvis avstånd från att man ringer upp assistansberättigade grundat på uppgifter som lämnats ut på ett olagligt sätt"

"Vad är ett bra sätt att marknadsföra sig?
Annonsering, deltagande i mässor, inbjudningar i lokalpressen och till möten med politiker. Kunden ska känna sig uppmärksammad utan att han/hon känner sig som en handelsvara eller att integriteten kränks"

"Finns det en gräns för gåvor och bjudningar i marknadsföring?
En anordnare bör vara extremt restriktiv, kunden ska göra valet utifrån den bästa produkten, inte för att man luras till det för en gåvas skull. Att bjuda på rockkonserter eller middagar känns inte bra, däremot tycker jag det är OK att bjuda in till temadagar med föreläsningar kring något intressant ämne"

Tidigare artiklar om marknadsföring hos assistansanordnare

IfA uttalar sig i debatt om jämförelsemetoder av anordnare

Svar till Adolf Ratzka från Anna Barsk Holmbom, verksamhetsansvarig på IfA- intressegruppen för assistansberättigade
Anna Barsk Holmbom svarar på Adolf Ratzkas debattinlägg om att jämföra assistansanordnare genom att låta assistansberättigade svara på frågor där svaren sedan sammanställs till medelvärden.
Adolf Ratzka, - Är assistansanvändare lika som bär? - Olika sätt att jämföra anordnare

Kommande artiklar

Intervju med jurist om hur nya domar i förvaltningsdomstolarna påverkar rätt och beviljande av assistansersättning. Omsorgshuset AB svarar på frågor om sitt uppdrag som kommunal utförare i Visbyområdet på Gotland.

Om Assistanskolls nyhetsbrev

Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.


Jämför och välj bland 148 assistansanordnare

Hittills har 148 assistansanordnare lämnat in uppgifter till Assistanskollom sina tjänster och villkor. Tillsammans har de 5432 kunder, vilket är 35,2 procent av alla assistansberättigade i Sverige och 70,3 procent av alla som anlitar icke-kommunala assistansanordnare. (baserat på siffror från Försäkringskassan april 2009)


Anordnare som nyligen valt att delta i Assistanskoll

Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil


Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 2314 e-postadresser varav ca 280 är assistansanordnare och 740 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter


Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,
adolf.ratzka@independentliving.org

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,
algren.morgan@independentliving.org

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,
kenneth.westberg@independentliving.org


Skicka sidan till: