läs skrivbordsversionen istället
Nationalekonomen Stefan de Vylder analyserar assistansersättningen och dess effekter för samhällsekonomin.
Assistansersättningen gör att assistenter kan fortsätta konsumera och därigenom lindra effekterna av en eventuell lågkonjunktur i spåren av finanskrisen.
Det skapas en ingång för människor med utländsk bakgrund, ofta med möjlighet att förbättra kunskaper i svenska.
90 procent av assistansersättningen går till lönekostnader till assistenter och administrativ personal. Det innebär att av en miljard i utgift kommer över hälften tillbaka till statskassan.
Att ha en assistent tillhands inte bara korta stunder utan under längre tidsperioder, kan inte värderas i kronor och ören. Det är en samhällsekonomisk intäkt om människor mår bättre och en kostnad om de mår sämre.
Bedömningsinstrumentet lämnat till regeringen av Socialstyrelsen
Titta på instrumentet i sin helhet direkt på Assistanskoll. Instrumentet har utvecklats på Socialstyrelsen som menar att det nu kan användas direkt både vid nybedömningar, tvåårsomprövningar och ansökningar om fler assistanstimmar. Intervjuer om instrumentet kommer inom kort på assistanskoll.
Försäkringskassan har sedan 2007 definierat delar av grundläggande behov som integritetskänsliga vilket lett till att alltfler förlorar sin assistansersättning. Försäkringskassan säger sig nu vilja nu gå vidare och definiera "andra personliga behov" och "goda levnadsvillkor".
Planerna kritiseras hårt av Vilhelm Ekensteen, IfA och analyseras av nationalekonomen Stefan De Vylder.
Det är mycket oroande och direkt emot assistansreformens grundtankar om man är ute efter en norm för assistansberättigades livsföring.
Jag kan säga att LSS-kommittén vid sina överläggningar definitivt aldrig var inne på att enbart så kallad aktiv tid skulle räknas.
Det är väldigt oroande om Försäkringskassan, som det kan verka av Tomas Sundbergs uttalande ger sig själv ensidigt mandat att forma om assistansreformen efter eget omdöme. Försäkringskassan företräder varken den politiska viljan bakom reformen eller assistansberättigades erfarenheter och insikter.
Stefan de Vylder, nationalekonom - "En klassisk kostnadsövervältring på kommunerna
Citat:
Det innebär en kostnadsövervältring från stat till kommun där man inte kan jämföra kostnaderna på ett vettigt sätt. I kommunerna ersätts assistans kanske av hemtjänst, gruppboenden eller anhörigas arbete.
Jag är rädd för att man överskattar kostnadsökningen i assistansersättningen när man inte ser andra kostnader. Det skulle inte förvåna mig om det på sikt är dyrbart, inte bara mänskligt, utan även samhällsekonomiskt att skära ner här.
Man kan ofta se att tidsandan påverkar i sådana här sammanhang. När politiker ger signaler om hårdare tag, kan Försäkringskassan tolka in och gå längre än vad politikerna eftersträvat.
Om att definiera goda levnadsvillkor
Det banar väg för en flexibel och godtycklig tolkning som kan innebära att målet i lagstiftningen, att funktionshindrade ska kunna leva som andra i samhället, är i fara,
Tidigare artiklar
Tidigare har Försäkringskassan och FUT - Delegationen hävdat att det finns en stor mängd medvetna bidragsbrott i assistansersättning. Denna bild ifrågasattes nyligen av Riksrevisionen och fler kritiker sluter nu upp.
Björn Johnson, statsvetare, Malmö Högskola - "Den stora mängden medvetna bidragsbrott är en myt"
Citat:
Jag kan hålla med om att assistansersättning är en högriskförmån med höga kostnader med en kontroll som inte alltid varit så stark, men att dra de här slutsatserna om omfattningen av fusk i assistansersättningen saknar stöd.
Expertmetoden brukar användas när det saknas tillförlitlig information på ett område, men man måste vara medveten om att beräkningarna har mycket stora felmarginaler.
De 20 miljarder i felaktiga utbetalningar som de kom fram till var genomsnittet av de olika gissningarna. Jag anser att om man gör på det sättet påverkas man starkt av den debatt som för tillfället finns i samhället.
Om man tror på normgivande makt så borde man satsa mycket mer på skattefusket, för det är mycket mer accepterat i befolkningen.
Jag tror regeringen tacksamt tar emot en föreställning om att de offentliga systemen överutnyttjas för att kunna ställa arbetslinjen mot bidragslinjen.
Tidigare artiklar
Assistanskoll kan bli ett bra komplement till den information som kommer att finnas på Socialstyrelsens hemsida. På Assistanskoll kan de olika företagen ge ytterligare information om sin verksamhet.
Även kommunerna skulle i framtiden kunna informera på Assistanskoll om hur de anordnar personlig assistans. Kommunerna finns ju inte med på SoS webb eftersom de varken behöver anmäla verksamheten eller ha tillstånd.
Tidigare artiklar
Alltfler kommuner lägger ut assistans på entreprenad
Under 2011 har Assistansia blivit kommunal utförare i Vaggeryd och Västerås, Kompis Assistans i Nordanstig och VH Assistans i Ystad. Uppsala har upphandlat assistansen i LOV.Totalt har nu 12 kommuner upphandlat personlig assistans
Nya blanketter för räkning och tidsredovisning av assistansersättning
Den 12 september 2011 startar Försäkringskassan upp ett nytt system för redovisning av assistansersättning, blanketterna ska skickas till Försäkringskassans inläsningscentral i Östersund där de skannas. Inga andra blanketter än Försäkringskassans egna kommer att accepteras.
Tillstånd för assistansanordnare hos Socialstyrelsen offentliggörs
Anordnare som beviljats tillstånd att bedriva personlig assistans har nu börjat föras in i Socialstyrelsens offentliga Register över verksamheter i LSS. Målsättningen är att de över 1100 ansökningarna ska vara avgjorda före årsskiftet.
Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.
Sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll.
Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.
Assistanskoll listar 213 assistansanordnare, av dessa har 196 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 199 anordnarna har tillsammans 7 531 kunder, vilket motsvarar ca 38 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 72 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 924 (april 2011) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3600 personer (dec 2010) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 53,5 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 72 procent av den icke-kommunala marknaden.
Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här
Läs intervju med Socialstyrelsen som rekommenderar kommuner att informera om assistanskoll: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information"
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 4 475 e-postadresser varav ca 350 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,
Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".
Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.