läs skrivbordsversionen istället
Det ska inte gå att ta ut hur höga vinster som helst inom assistans, anser Lennart Axelsson, Socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor. Han vill se en reglering av vinstuttag och att kontrollen skärps vid upphandlingar. Sedan 2008 har tre riskkapitalägda företagsgrupper köpt upp alltmer inom assistansbranschen. Lennart Axelsson ser med en växande oro på utvecklingen.
Citat: "Det är samma utveckling som inom äldreomsorgen, fast det har gått längre där. Vi är tveksamma till att släppa iväg vinsterna på det sätt som sker."
"Det ska inte gå att skatteplanera på det sätt som skett inom äldreomsorgen. Förändringar kommer först nu när situationen är akut och frågan kommit ut i media. Under tiden har hundratals miljoner gått ner i fickan på riskkapitalbolagen."
"Jag tycker inte man ska kunna ta ut mer än ordentliga löner för sitt arbete och kostnader för kapital man investerat. I övrigt ska vinster investeras i verksamheten."
Läs artikeln Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - "Vinster behöver regleras och kontroll av upphandlingar skärpas"
Assistanskoll har intervjuat Margareta B Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet om vinster i assistansbranschen. Hon anser att riskkapital och vinster behövs, så länge lagar och regler följs. Margareta B Kjellin berättar också att en ny tillsynsmyndighet ska skapas för att följa upp kvalitet i privat och offentlig verksamhet.
Citat: "...Få privatpersoner eller mindre företag har möjlighet att sätta in denna insats eller starta företag i större skala utan hjälp av ett riskkapitalbolag eller andra finansiärer..."
"... Vanligtvis är det så att om det inte finns några pengar att tjäna på en viss marknad kommer inga nya företag att etableras. Därför går det inte att säga vad som anses som en rimlig vinstgräns. Dock är det viktigt att dessa företag följer våra svenska lagar och även betalar skatt här i landet."
"Några bolag kommer säkert lägga ned sin verksamhet när de känner att lönsamheten jämfört med dagens gråzonsplaceringar sjunker. Samtidigt ser nog flera av företagen nyttan och konkurrensfördelar med att finnas i flera länder. De riskkapitalbolag som har en hög soliditet kommer även i fortsättningen att se fördelar med att vara kvar på den svenska marknaden...."
När timschablonen för assistansersättning infördes 1997 var det framförallt för att dämpa kostnadsutvecklingen. Enligt ISF:s rapport Assistansmarknaden har timschablonen fått motsatt effekt eftersom den anpassats efter de anordnare som har störst kostnader. Dessutom är en slutsats i rapporten att timschablonens utformning i sig troligtvis bidragit till kostnadsökningen, eftersom assistansanordnaren tjänar på att fler timmar beviljas.
Citat: "En iakttagelse är att alla de effektiviseringar som företagen gör inte kommer skattebetalarna till del. I stället blir det dyrare varje år eftersom schablonen höjs varje år, säger Tomas Agdalen, som är författare till rapporten."
"Något som jag tycker är intressant men som vi sällan pratar om är att aktiebolag lyder under aktiebolagslagen där det står att de är skyldig att agera för ägarens bästa, och ägarens bästa är i första hand vinst. Medan det i kommunlagen står att kommuner och kommunala bolag inte får gå med vinst. Det är helt olika förutsättningar, men de får samma ersättning."
"En sak med Sverige och svensk arbetsmarknad är att vi inte har några minimilöner. I princip kan man därför arbeta gratis, det kan man tex inte i Tyskland. Det finns ju inte heller någon lag eller regler om att man måste vara kollektivansluten. Det har man istället överlämnat helt till arbetsmarknadens partera att reglera. Det är en ganska viktigt ingrediens i det hela, att arbetsgivare och parterna bestämmer själv."
Läs artikeln Tomas Agdalen, ISF, "Företagens effektiviseringar kommer inte skattebetalarna till del"
Läs ISF:s pressmeddelande och Rapport om timschablonen
Läs SKL anser att analysen av timschablonen är bristfällig
Läs KFO: "Vi motsätter oss att privata anordnare klumpas ihop i ett kollektiv"
Assistanskoll har intervjuat Heléna Karnström som upprörts av en ledare i Expressen om assistansreformen. Hon upplever att artikeln skapar falska samband och det är fel att ställa behovet av personlig assistans mot äldres hjälpbehov.
Ledaren i Expressen av Anna Dahlberg publicerades 10 juni och har rubriken "En reform som löpte amok". Den inleds med ingressen "Samhällets svagaste har blivit guldkalvar för skojare och lycksökare. Det är moraliskt stötande och samhällsekonomiskt ohållbart". Som en reaktion på ledaren har Heléna Karnström skickat ett brev till Expressen.
Citat: "Visst skall fusk och felaktigheter diskuteras. I min artikel föreslog jag att kontrollen för att komma in i systemet skall skärpas genom att auktorisera de läkare som får skriva intyg. Sedan bör kassan ha läkare som i sin tur kan granska dessa intyg. Det är en bättre väg än integritetskränkningar och byråkrati. Vi ser olika ut som människor."
Läs artikeln Heléna Karnström "Jag reagerar på det försåtliga sättet att angripa LSS-reformen"
Läs Heléna Karnströms brev till Expressen
Läs Anna Dahlbergs ledare i Expressen
Även kommuner bör kunna göra inspektioner i hemmet när en närstående är anställd som assistent, skriver SKL i sitt remissvar till Billums utredning. Även behovsbedömningarna bör kunna göras på platser i vardagslivet där assistansen utförs, anser de.
Läs SKL: Behovsbedömningar bör kunna göras i vardagen
Läs SKL:s remissvar
Läs intervju med styrelsemedlemmar i SKL Intervju med SKL:s styrelse
Läs intervjun med Peter Sjöqvist SKL om varför man vill avskaffa dubbelassistans
Regeringen beslutade 7 juni om olika åtgärder för att minska fusk och överutnyttjande med assistansersättningen. Förslaget innebär bland annat att Socialstyrelsen ska få göra tillsynsinspektion i bostaden. Förslaget går nu på remiss till lagrådet för godkännande.
Läs Regeringens pressmeddelande
Brister i bedömningar av personlig assistans gäller framförallt barn med särskilda behov, skriver assistansbolaget Humana i ett pressmeddelande. Humana drar slutsatsen från de domstolsprocesser kring föräldraansvar som de själva var ombud i under 2011.
Socialstyrelsen har hittills beviljat tillstånd till 545 assistansanordnare. Det är 56 procent av alla 975 beslut som tagits. 44 procent, 430 ansökningar, har inte fått tillstånd av olika skäl.
Läs 44 % av ansökningarna om att bedriva assistans har inte fått tillstånd
Socialstyrelsens offentliga register över verksamheter i LSS.
Välj LSS 9: 2p i Lagrum och välj sedan efter alfabetisk sortering.
36 % av alla ansökningar om att bedriva assistans leder inte till tillstånd. Av 459 avgjorda ärenden den 12 januari hade 285 assistansanordnare fått bifall och 85 fått avslag, 26 har avvisats och 56 avskrivits.
TI som mäter svarsvilligheten hos de anordnare som deltar i jämförelsetjänsten på Assistanskoll. Varje anordnare svarsvillighet mäts i en skala från 0-100 %.
Se anordnarnas svarsvillighet i:
Transparensindex för anordnare på Assistanskoll
------
Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.
Assistanskoll listar 226 assistansanordnare, av dessa har 213 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 213 anordnarna har tillsammans 9003 kunder, vilket motsvarar ca 46 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 79 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 905 (april 2012) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3800 personer (dec 2011) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 58 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 79 procent av den icke-kommunala marknaden.
Assistanskoll har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här
Läs intervju med Socialstyrelsen som rekommenderar kommuner att informera om assistanskoll: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information"
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 4 950 e-postadresser varav ca 540 är assistansanordnare och 975 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81
Minna Nyman Sabbadini
journalist,
08-506 221 81
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.