Henrik Petrén, RBU – ”Vi måste fortsätta att berätta vad som händer”
Anhöriga tvingas hjälpa sina funktionshindrade barn med sådant de tidigare fått assistans för. Barn ligger kvar månader på sjukhus eftersom de inte får assistans. Följderna av Försäkringskassans hårdare bedömningar blir alltmer tydliga.
– Vi kommer att uppmärksamma detta i samband med Socialdemokraternas partikongress i Göteborg den 8 april, säger Henrik Petrén på RBU.
Antalet assistansberättigade minskar stadigt och ligger nu på ca 15 500. Det är oroande av många skäl säger Henrik Petrén, generalsekreterare på RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
– Ingen verkar veta vad som sker med de som förlorar sin assistans. Vi har larmat om detta sedan lång tid.
Samtidigt får nu 8 av 10 avslag när de söker assistansersättning. Går man tillbaka till 1994 fick 2 av 10 avslag. Henrik Petrén berättar att vissa har förlorat hela sin assistansersättning efter att de sökt fler timmar.
– En medlem där det finns uppenbart behov av assistans, har inte ens orkat söka då familjen har fått signaler om att det ändå inte skulle beviljas. Där ställer föräldrar och mor/farföräldrar upp. Utvecklingen går snabbare och snabbare.
Vad får ni för svar från regeringen?
– Inga svar alls utöver att man har tillsatt en utredning. Vi får inga signaler om att man är beredd att agera akut, trots att detta har uppmärksammats i media med fall efter fall. Det enda regeringen har gjort är en lite annorlunda formulering i regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2017, men det har inte gjort någon skillnad i sak. Skadan är redan skedd. Det som krävs är att regeringen säger att ”detta har blivit fel, nu agerar vi mot detta”.
Köper inte på kassans förklaring
Marie Karlsson, chef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan säger i en intervju på Assistanskoll att det rekordhöga antalet avslag beror på två domar i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD. Dels domen från 2012 som säger att egenvård inte längre kan räknas som grundläggande behov, dels domen från 2015 om att det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning.
Marie Axelsson sade att det inte finns något samband med att domen om egenvård från 2012 började tillämpas 2016, samma år som Försäkringskassan fick i uppdrag att bryta utvecklingen av antalet timmar. Henrik Petrén tvivlar på den förklaringen.
– Ja, de driver den linjen. Jag kan bara konstatera att det sammanfaller helt i tid. Det enda Försäkringskassan kunde göra för att nå regeringsmålet att bryta utvecklingen av assistanstimmarna var att göra en mer strikt tillämpning av rättspraxis än tidigare och det har man gjort.
Barn blir kvar i sjukvården
SVT hade precis ett reportage där det beskrivs hur barn som fötts med svåra funktionsnedsättningar blir kvar på sjukhuset i månader på grund av Försäkringskassans hårdare bedömningar. Henrik Petrén berättar också hur assistans tagits bort för barn.
– Vi har sett att de som tidigare haft assistans för att de tex behövt assistans för en tracheostomi eller slemsugning inte längre får detta. Om de inte har assistans behövs det hjälp från en anhörig, som i sin tur får svårt att ha ett annat jobb. Jag har ett exempel där den enda föräldern som finns kvar tvingats sluta arbeta för att gå in och hjälpa sitt barn. Det blir förstås en omöjlig ekonomisk situation och är självklart ingen lösning som håller i längden.
Vad sker med barnen som förlorat sin assistansersättning?
En intervju med en LSS–handläggare i Trelleborg är ett exempel på att kommunerna liksom Försäkringskassan också blir mer restriktiva att bevilja personlig assistans. Henrik Petrén har sett hur de gör samma tolkningar som kassan av rättsläget.
– De använder sig ofta av Försäkringskassans vägledning.
Många barn har förlorat sin assistansersättning sedan de båda domarna kom. Henrik Petrén berättar om vilka följder detta fått.
– Det finns de som fått assistans i kommunen, men ofta med ett lägre antal timmar, vilket betyder att resterande tid måste täckas av anhöriga. Barnet får inte ha sina föräldrar som föräldrar utan föräldrarna får istället rollen att tillgodose ett assistansbehov. Ofta tvingas de gå ner i arbetstid eller sluta arbeta helt.
– Vi har också flera ärenden där assistansen kommer dras in, men där det fortfarande är oklart vad som eventuellt kommer istället. Det är ännu lite tidigt att se alla konsekvenser, det har inte fått fullt genomslag än.
Nu kammarrättsdom på väg till HFD
Det skulle kunna ske en förändring om rättspraxis ändras i HFD, och i december kom en dom i kammarrätten i Göteborg skulle kunna leda till detta. Domen sade att sondmatning ska räknas som grundläggande behov. Försäkringskassan har inte ändrat sig pga av domen, utan avvaktar en ny prövning i HFD. Henrik Petrén hade önskat att Försäkringskassan istället följt den nya kammarrättsdomen som han menar är korrekt formulerad juridiskt.
– Fler drabbas under tiden. Domen från kammarrätten i Göteborg är mycket tydlig till skillnad från domen i HFD från 2012 som kassan lutar sig mot.
Manifestation vid Socialdemokraternas partikongress
RBU kommer att ha en manifestation den 8 april i Göteborg, samma dag som Socialdemokraterna inleder sin partikongress.
– Vi gör det för att påminna dem om den akuta krisen i personlig assistans idag. Det finns flera motioner på kongressen med kritik mot hur regeringen hanterar detta.
Har ni kontakt med kritiska socialdemokrater?
– Ja och vi hoppas att det blir en stor fråga på kongressen. Det finns motstånd i tex Kalmar län. Många kommunpolitiker ser den praktiska verkligheten och att de inte har förmåga att på ett bra sätt tillgodose dessa personers behov.
Tror assistansfrågan kan påverka valutgången
Brukarrörelsen måste fortsätta att berätta om vad som händer och bli ännu skarpare i att begära svar på vad alternativet till assistans skulle vara, menar Henrik Petrén.
– Inom kort presenterar RBU en rapport om alternativkostnader till personlig assistans. Vi har jämfört kostnader för hemtjänst, olika typer av boenden och anhörigas insatser med personlig assistans. Alternativen blir inte billigare, men betydligt sämre utifrån kvalitets- och frihetsaspekter. Och om inte goda argument biter så kanske dåliga opinionssiffror och risken att förlora makten biter.
Tror du detta kan påverka valet?
– Ja, jag är övertygad om det. Vissa påstår att det är en för liten och svag grupp som det handlar om, men det finns så många fler som berörs. Förutom de assistansberättigade är det anhöriga, assistenter och även allmänheten som tar del av berättelserna om vad som pågår och upprörs av detta. Det gäller att hålla i frågan och inte ge upp, säger Henrik Petrén.