Bengt Eliasson, Liberalerna – ”Regeringen kräver besparingar utan att ta reda på konsekvenserna”
Assistansens framtid avgörs idag inte av öppna politiska beslut utan av möten i regeringen, på Försäkringskassan och på Högsta Förvaltningsdomstolen, säger Bengt Eliasson.
– Det blir som en ”tvål i duschen” att komma åt detta politiskt.
Kostnaderna minskar nu snabbt
Enligt siffror från Försäkringskassan har antalet beslutade assistanstimmar/månad gått ner från 8 918 000 i dec 2015 till 8 718 000 i dec 2016 (se statistik). Antalet assistansberättigade minskade från 16 142 till 15 691 under samma period. Bengt Eliasson, ledamot i Socialutskottet och talesperson i funktionshinderfrågor, säger att en sådan utveckling inte setts sedan assistansen infördes.
– De har sparat en halv miljard under 2016, en person om dygnet blivit av med sin assistansersättning. Allt började när finansminister Magdalena Andersson i oktober 2015 sade att man behöver bekosta flyktingmottagande med besparingar på sjukskrivningar och assistansersättning. Det var signalpolitik som fick effekt.
Regleringsbrevet bakom nya synen på egenvård
Under 2016 började Försäkringskassan tillämpa en HFD-dom om egenvård från 2012, vilket innebar att egenvård inte längre kan räknas som ett grundläggande behov. Bengt Eliasson menar att detta berodde på regeringens regleringsbrev för 2016 till Försäkringskassan. Där sades det att myndigheten skulle bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
- Tidigare har Försäkringskassan valt att inte tillämpa domen om egenvård. Att de börjar tillämpa den 2016 beror på att regleringsbrevet gav de ett alibi att göra detta.
Besluten tas inte i demokratisk anda
LSS som rättighetslagstiftning är under attack från flera håll, säger Bengt Eliasson. Och det sker på ett sätt som är svårt att komma åt.
– Det sker inte efter en öppen diskussion eller politiska beslut fattade i demokratisk anda. Det finns ingen förändrad lagstiftning, säger Bengt Eliasson.
– Besluten är istället tagna på regeringssammanträden, av myndigheter och i Högsta Förvaltningsdomstolen. Det blir som en ”tvål i duschen” att komma åt detta politiskt.
Vad är det för krafter som ligger bakom detta?
– Det är svårt att säga, jag kan inte låta bli att undra varför regeringen och ansvarigt statsråd inte står upp mer för assistanslagstiftningen. När jag möter Åsa Regnér och hennes partikamrater börjar de alltid med att säga att de värnar LSS. Jag kan inte annat än tro att detta gjorts till enbart en ekonomifråga av finansdepartementet.
Regeringen tar på sig ett ohyggligt stort ansvar
LSS-utredningen har i uppdrag att minska assistansersättningens kostnader. Dels genom att reformer av andra LSS-insatser ska bekostas av besparingar på assistansersättning dels av rent statsfinansiella skäl. Bengt Eliasson anser att direktiven är en uppmaning att skära ner utan att ta reda på konsekvenserna innan.
– Regeringen tar på sig ett ohyggligt stort ansvar när detta görs utan egentlig konsekvensanalys. Det är som att be byggare Bob bygga om huset utan att berätta vad som är problemet.
Inte stor skillnad i nya regleringsbrevet
I regleringsbrevet för 2016 stod det: Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. I regleringsbrevet för 2017 har Försäkringskassan ändrat formuleringen till: Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen. Bengt Eliasson anser att det centrala ordet fortfarande är timutvecklingen.
– Man har fortfarande inte bett någon myndighet titta på vad timutvecklingen beror på. Den ska bara brytas och sedan får man eventuellt utvärdera konsekvenserna. I interpellationsdebatten i fredags frågade jag Åsa Regnér: Vad är för alternativ till assistans som är bättre och billigare? Jag fick inget svar. I min värld finns det institutioner, mer anhörigstöd och en mer utbyggd hemtjänst/boendeservice.
Regeringen kommer inte att agera
Egenvård är den senaste av tre domar som kraftigt påverkat bedömningarna. 2015 kom en dom sade att det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning. 2009 kom en dom som sade att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov ska vara grund för att få assistansersättning. Regeringen verkar inställd på att inte agera mot någon domarna, säger Bengt Eliasson.
Rapporten från ISF sade att domarna i HFD begränsat beviljandet av personlig assistans, och att regeringen nu måste säga vad man tycker…
– Det bekräftar bara att bollen ligger hos regeringen. Jag hade hopp i höstas när Åsa Regnér bad om en snabb konsekvensanalys av domen om egenvård. Men sedan lämnade hon bara över ISF:s rapport till Desiree Pethrus i LSS–utredningen.
Det betyder att inget kan förändras förrän långt in på 2019. Utredningen kommer att läggas fram oktober 2018, sedan ska den på remiss. Det kan skrivas en proposition tidigast andra halvåret 2019. En ny lag kan börja gälla tidigast januari 2020.
Vill se stopp för tillämpningen av egenvårdsdomen
Brukarorganisationer har krävt ett nödstopp idag för domarnas effekter. Bengt Eliasson ger de sitt stöd.
– Regeringen kan ringa Försäkringskassan och hejda nedskärningarna.
Måste inte lagen ändras?
– Du behöver inte röra domarna, men de kan påverka tillämpningen av dem.
Kan man verkligen göra så?
– Ja, man även ändra lagen i ett snabbspår vid sidan om LSS–utredningen.
Hur lång tid skulle det ta?
– Ett halvår kanske, vi klarade att hejda flyktingströmmen på 3 månader och det var större lagändringar än detta. Jag skulle vilja att Försäkringskassan öppnar alla avslag som gjorts under 2016 och ser över en gång till om rätt beslut fattats. Vi har sett att fel beslut fattats och att det i ett fall skedde ett dödsfall inblandat.
Hur ser du på det dödsfallet?
– Det är en katastrof naturligtvis, om det är så att turbulensen i att hantera assistansen skapat utrymme för detta misstag är det en katastrof.
Ny dom i Kammarrätten om sondmatning
Nyligen kom en dom i Kammarrätten i Göteborg som säger att sondmatning är ett grundläggande behov, vilket går emot domen i HFD som säger att egenvård aldrig kan vara ett grundläggande behov.
- Tyvärr gäller den bara i det enskilda fallet, säger Bengt Eliasson.
Det ändrar inte tolkningen på högsta nivå?
– Nej, men det är en ny tolkning på väg framåt.
Kan den tas upp i HFD?
– Om Försäkringskassan som förlorade överklagar ja….
Det är väl inte sannolikt, då sätter ju Försäkringskassan egenvårdsdomen på spel?
– Jag vill inte vara så cynisk men visst kan det vara så.
Var står riksdagspartierna
Vid en votering i Socialutskottet den 27 oktober var Vänsterpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna överens om att uppmana regeringen att stryka skrivningen ”Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Moderaterna röstade med regeringen och Centern var inte närvarande.
Vad drar du för slutsatser av det?
– Jag kan bara konstatera vilka som röstade, samtidigt är vi det enda parti som i sin budget lagt pengar bakom orden, vi lade en miljard extra till assistansersättningen.
Det verkar som att Moderaterna och regeringen var på samma sida?
– Det är en tolkning men frågan bör ställas till Moderaterna.
Kristdemokraterna har ju gått ut hårt i den här frågan, är det med er nu?
– Det är mycket bra, ju fler vi är desto bättre, tyvärr har de inte visat det i sin budget. Det har inte heller Vänsterpartiet gjort som annars står oss mycket nära i den här frågan. Tyvärr visar de inte det när de förhandlar om budgeten med regeringen.
Var tror du Sverigedemokraterna står?
– Jag kan bara konstatera att de säger en sak i debatten men att de tvärtom skurit ner anslagen i sin budget. Och det är enstaka personer i partiet som talat om att värna lagen, inte partiet som sådant.
Ja, vi började med att införa en låg schablonhöjning…
Bengt Eliasson vill se en alliansregering efter valet. Den politik den skulle driva om personlig assistans beror på hur stort Liberalerna blir säger han.
– Ju större vi blir ju mer kan vi påverka. Vi sticker ut i den här frågan särskilt mot Moderaterna, lite mindre mot KD och C. Det känns bra att vår partiledare strider för den här frågan.
Det var ju under förra alliansregeringen som utvecklingen med låg höjning av schablonbelopp startade …
– Ja, det är riktigt, vi tog en rad hårda beslut mot fusket och sänkte höjningen av schablonbeloppet efter ISFs rapport som sade att det var för högt. Hade vi varit större eller haft socialministerposten hade det säkert sett annorlunda ut men nu blev det en förhandling. Tekniken med en lägre höjning använder man ibland för att pressa luft ur systemet. Detta kan göras under några år och men sedan ska det släppas tillbaka. Att regeringen fortsätter med det nu innebär att skära i kvaliteten.
Alliansen ingrep inte heller mot första domen
Alliansregeringen ingrep inte heller mot domen 2009 om att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov ska vara grund för att få assistansersättning. Bengt Eliasson säger att de då inte hade tillräckligt underlag för att agera.
– Slutrapporten från ISF som beskriver följderna av domen 2009 kom 2014 strax efter valet, den visade att domen fått stora konsekvenser. Då krävde jag att det skulle göras en utredning om LSS. När den sedan kom handlade den bara om besparingar, och jag ångrade att jag krävt en utredning.
Kan behövas mer insyn vid anhörigassistans
LSS–utredaren Desirée Pethrus har sagt att anhörigassistenter kan behöva begränsas och att Sverige sticker ut jämfört med grannländerna. Bengt Eliasson håller inte med henne.
– Det är inte konstigt att vi sticker ut från våra grannländer, de har ingen lagstiftning som vi har. Anhörigassistenter är i de flesta fall inget bekymmer, men det är viktigt att man också vågar se att det kan finnas problem. De problem som kan finnas är bl.a. inlåsningseffekter och eller att familjeekonomin blir för beroende av att en familjemedlem har assistans.
Hur kan man komma åt de problemen?
– Man kan möjligen skapa en insynsmöjlighet i de här familjerna, tex att Försäkringskassan eller kommunen kan göra oannonserade hembesök.