Carina Ståhl Herrstedt, SD – ”Känner mig lurad om föräldraavdraget”

Carina Ståhl HerrstedtMitt parti hade aldrig röstat för att införa föräldraavdraget om vi vetat att det skulle tolkas som det nu görs av Försäkringskassan, säger Carina Ståhl Herrstedt, Sverigedemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor.
– Regeringen bör nu ändra föräldraavdragets omfattning i Förordningen om assistansersättning.

Försäkringskassan säger i en intervju på Assistanskoll att de vid bedömning av assistansbehov hos barn först drar av de behov som de anser inte beror på funktionsnedsättningen, därefter drar de av föräldraavdraget som infördes 1 jan 2023. Carina Ståhl Herrstedt säger att detta inte var intentionen.
– Om vi vetat detta hade vi aldrig röstat för ett schablonavdrag för föräldraansvar. Vi hade synpunkter på åldersgränserna men stod bakom ett schablonavdrag, vi ville också att avdraget skulle göras efter att det totala antalet assistansberättigade timmar fastställts. Jag känner mig lurad eftersom jag kände att det var tydligt att det bara handlade om ett vanligt föräldraansvar som inte hade med funktionsnedsättningen att göra.

”Barn i ett sämre läge än innan lagändringen”

Cecilia Blanck, JAG, säger i en intervju på Assistanskoll att hon anser att intentionen med lagändringen 1 jan 2023 var att Försäkringskassan ska dra av föräldraavdraget från barnets totala assistansbehov utan att dra av behov innan dess som inte beror på funktionsnedsättningen. Carina Ståhl Herrstedt håller med Cecilia Blanck om att barn nu hamnat i ett sämre läge än innan lagändringen.
– Ja, till 100 procent, känns som en dum sak att ens förneka.

Chockerad över utvecklingen

Antalet assistansberättigade planade ut i början av 2023 men minskade igen i aug – okt. Tidigare har regering och Försäkringskassan talat om att 2000 fler personer skulle få assistansersättning av lagändringarna. Carina Ståhl Herrstedt säger att utvecklingen är oroväckande.
Det är mycket oroväckande att de förslag och beslut som fattas i syfte att fler ska få assistansersättning inte får förväntat genomslag.
Försäkringskassan säger i uppföljning av lagstiftningen att de inte kan säga om föräldraansvaret bedöms annorlunda med föräldraavdraget eftersom det saknas uppgifter om hur det bedömdes före lagändringen 1 jan 2023.
Vad anser du om det?
– Jag tänker att bara det faktum att man inte har uppgifter eller vetskap kring hur det bedömdes före förändringarna, visar på vikten av att förändringarna i grunden behövdes, nu är det bara att tillämpa det på det sätt som var tänkt.

”Hoppas verkligen inte Försäkringskassan fått nya politiska signaler”

Vad kan då ligga bakom Försäkringskassans tolkning av föräldraavdraget? Jonas Franksson har på Assistanskoll spekulerat i om det kan finnas politiska signaler från regeringen, särskilt finansdepartementet, till Försäkringskassan att hålla nere antalet beviljanden. Carina Ståhl Herrstedt hoppas att så inte är fallet.
– Jag har länge framhållit att tidigare förd politik genom diverse uttalanden och regleringsbrev har fått förödande konsekvenser som fortsatt håller i. Jag hoppas verkligen inte Försäkringskassan fått nya politiska signaler. Det är uppenbart att beslut måste vara så pass utförliga att de minimerar utrymmet för tolkningar, det är tyvärr ganska ofta förslag till och med hänvisar till annan instans att göra tolkningar och skapa praxis.

Ändrad skrivning i proposition jämfört med utredning

Fredrik Malmberg som ledde utredningen Stärkt Assistans har i en intervju på Assistanskoll sagt att Försäkringskassans tolkning inte stämmer med intentionen i utredningen, utan att behovet skulle dras från barnets totala hjälpbehov. Samtidigt blev det en annan skrivning i propositionen jämfört med utredningen. I utredningen Stärkt Assistans (sid 43) föreslogs lagtexten: Detta ska ske genom att det från barnets totala hjälpbehov görs ett schablonavdrag (föräldraavdrag), men i regeringens proposition (sid 63) blev det följande lagtext: Detta ska göras genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov enligt 9 a § LSS.
Vad anser du den förändrade skrivningen, har den haft betydelse?
Jag tänker inte spekulera vilken betydelse den skrivningen i praktiken fått, jag kan bara konstatera att vi reserverade oss med motiveringen att vi ville att schablonen skulle dras av efter att det totala antalet assistansberättigade timmar fastställts, att föräldraavdrag inte skulle göras utan att beakta barnets helhetsbehov.

Regeringen bör ändra i Förordningen för assistansersättning

Carina Ståhl Herrstedt anser att det inte krävs någon lagändring för att säkerställa att lagens syfte uppfylls, utan att regeringen direkt kan utfärda en ny förordning eller om möjligt ändra i Förordningen om assistansersättning.
– Det bör det tydligt framgå att lagförslaget avser vanligt föräldraansvar som inte har med funktionsnedsättningen att göra. Syftet med att vi i partiets riksdagsmotion föreslår en ändring i förordningen är att detta kompletterar lagen och skapar ytterligare preciseringar. Ambitionen måste vara att det som förslaget faktiskt syftade till också blir verklighet, säger Carina Ståhl Herrstedt.

Carina Ståhl Herrstedt intervjuades av Kenneth Westberg 2023-11-07

Skicka sidan till: