läs skrivbordsversionen istället
Faktabas med information som rör personlig assistans
Lagar, nyhetssajter, myndighetsinformation, domar, avhandlingar, facklitteratur, mediareportage med mera. Här har vi samlat all sorts information som berör personlig assistans.
Hör gärna av dig till Assistanskoll om du har något som du tycker borde läggas till i Faktabasen
Lagar och förordningar
Internationella avtal
Informations/Nyhetssajter om personlig assistans
- IfA - Intressegruppen för assistansberättigade
IfA arbetar intressepolitiskt och ger stöd till enskilda assistansberättigade samt utfärdar IfA-godkännande av assistansanordnare.
- Funktionshinderpolitik
Tidskrift som ges ut av DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Har nyheter om assistans.
- Heja Olika
Nätsajt som inriktar sig på barn och unga i behov av särskilt stöd, bevakar nyheter om personlig assistans, ger även ut tidskriften Föräldrakraft.
- Facebook: Uppgradera personlig assistans till 2000-talet Startad 2013 av Mikael Andersson för att förändra lagstiftningen kring personlig assistans till 2000-talet.
- Facebook: Debattgrupp för diskussion om LSS och mänskliga rättigheter
Startad 2018 av Kim E Lindberg för att diskutera LSS, personlig assistans och mänskliga rättigheter. Målsättningen är att gemensamt med andra kämpa för LSS, personlig assistans och mänskliga rättigheter och att Sverige ska följa CRPD avtalet.
- Facebook: Tack vare assistansen
Assistansanvändare kan berätta vad de kan göra med hjälp av sin personliga assistans. Gruppen vill lyfta fram hur nödvändig assistansen är och vilken skillnad den gör i livet för personer med funktionsnedsättning. Startades 2016.
- Kommunalarbetaren (artiklar om personlig assistans)
Tidskrift för Kommunals medlemmar
- Personlig Assistans tips
PA-tips samlar, dokumenterar och delar assistansanvändares tips och lösningar om hur man får ut det bästa av sin assistans.
- Föreningen JAG
Ideell organisation som arbetar för personer med omfattande, ofta intellektuella, funktionsnedsättningar.
- STIL
STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige är ideell förening av personer med funktionsnedsättning. Föreningen är del av den internationella Independent Living-rörelsen.
- Fremia
Arbetsgivarorganisation för assistanskooperativ och egna arbetsgivare.
- Vårdföretagarna Bransch Personlig assistans
Arbetsgivarorganisation för assistansföretag.
Funktionshinderorganisationer/förbund
Försäkringskassan
Försäkringskassans vägledning för assistansersättning
- Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 33 (beslutad 2023-09-07)
Vägledningen är ett stöd för handläggarna på Försäkringskassan och innehåller en samlad information om vad som gäller för assistansersättning. Vägledningen innehåller beskrivningar av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten i lagstiftning och rättspraxis. Vägledningen innehåller även beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas.
Blanketter från Försäkringskassan
Rapporter från Försäkringskassan
Rättsliga ställningstaganden och rättsöversikter från Försäkringskassan
Försäkringskassans årsredovisningar
Årsredovisning 2015, Årsredovisning, 2016, Årsredovisning 2017, Årsredovisning 2018, Årsredovisning 2019, Årsredovisning 2020, Årsredovisning 2021, Årsredovisning 2022
Rapporter från Riksförsäkringsverket, RFV (Blev en del av Försäkringskassan 2005)
Försäkringskassans kontroll/Polisutredningar av fusk
Statistik över kontrollutredningar i Assistansersättning
Inspektionen för socialförsäkringen, (ISF)
Inspektionen för vård och omsorg, IVO
Blanketter och information för tillstånd
Egenanordnad personlig assistans
Information om egenanordnad assistans
Tillsynsrapporter
Övriga rapporter
Socialstyrelsen/Länsstyrelserna
Bedömningsinstrument för personlig assistans
Socialstyrelsens rapporter
Föreskrifter och Allmänna råd från Socialstyrelsen
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentationen i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5).
Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen och ändringsförfattningar.
- Socialstyrelsens information om egenvård
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård upphör att gälla vid utgången av februari 2023. Lagen (2022:1250) om egenvård trädde i kraft den 1 januari 2023.
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah (SOSFS 2011:5)
Handbok för Socialtjänsten om tillämpningen av Lex Sarah
- Allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2014:2)
Allmänna råd för kunskaper och utbildning hos personal i SoL och LSS. Särskilda rekommendationer gäller för personliga assistenter som valts av den assistansberättigade.
Statistik för LSS-insatser beviljade av kommunerna
- Statistik LSS-insatser år 2000, Statistik LSS- insatser år 2003, Statistik LSS-insatser år 2007, Statistik LSS-insatser år 2008, Statistik LSS-insatser år 2009, Statistik LSS-insatser år 2010, Statistik LSS-insatser år 2011, Statistik LSS-insatser år 2012, Statistik LSS-insatser år 2013, Statistik LSS-insatser år 2014, Kartläggning och analys LSS-insatser 2015, Statistik LSS-insatser 2016, Insatser - Lägesrapport 2017, Statistik om LSS-insatser 2017, Insatser - Lägesrapport 2019, Statistik om LSS-insatser 2018, Statistik om LSS-insatser 2019, Statistik om LSS-insatser 2020 Lägesrapport 2020 Statistik om LSS-insatser 2021 Statistik om LSS-insatser i kommunerna 2022 Statistik för LSS-insatser 2023
Arbetsmiljöverket
Publikationer från Arbetsmiljöverket
Övriga myndigheter
Riksrevisionen
Ekonomistyrningsverket
Brottsförebyggande Rådet, Brå
Nationellt Underrättelsecentrum, NUC
OLLE - Strategisk rapport om hur personlig assistans och arbetstillstånd otillbörligt och systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet 2020-09-23
Rapport om brottslighet där assistansersättning utnyttjas i kombination med regler kring arbetskraftsinvandring
FUT-Delegationen mot felaktiga utbetalningar
FUT-Delegationens rapporter om bidragsfusk ligger till stor del bakom de åtgärder i form av kontroll av assistansersättningen som skett efter 2010...
Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen
Skatteverket
Åklagarmyndigheten
Propositioner samt de lagändringar dessa lett till i LSS
- 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade
Den ursprungliga LSS-propositionen författad av Bengt Westerberg och Carl Bildt. LSS-Lagstiftningen trädde i kraft 1 januari 1994. Detta är de förarbeten som visar lagstiftarens intentioner med personlig assistans.
- PM från riksdagens utredningstjänst om hur partierna röstade 1993 inför införandet av LSS
- 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Ledde till att assistansberättigade som är egna arbetsgivare inte får anställa assistenter som han/hon lever i hushållsgemenskap med. Dessa måste anställas av en annan arbetsgivare. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 1995.
- 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans
Ledde till definiering av de grundläggande behoven som berättigar till personlig assistans. Dessa måste också uppgå till minst 20 timmar per vecka och är hjälp med måltider, klä av och på sig, personlig hygien, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Personlig assistans ska inte längre beviljas i skola, barnomsorg eller daglig verksamhet utan särskilda skäl. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 1996.
- 1996/97:146 Vissa frågor om personlig assistans
Assistansersättningens timbelopp schabloniseras till ett belopp som fastställs varje år. Möjlighet till utökat schablonbelopp införs också. Lagändringen trädde i kraft 1 september 1997. Stat och kommun får ett gemensamt finansieringsansvar där kommunen alltid ska ersätta de 20 första assistanstimmarna varje vecka. Lagändringen trädde i kraft 1 november 1997.
- 2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65 år
Assistansberättigade får behålla beviljade assistanstimmar efter 65 års ålder. Nya timmar beviljas dock inte. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 2001
- 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade
Ett system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna införs. För varje kommun skall en standardkostnad per invånare beräknas. Beroende på hur den enskilda kommunens standardkostnad avviker från den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare lämnas ett bidrag från staten eller betalas en avgift till staten. Lagändringen trädde i kraft 1 mars 2004.
- 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans
Assistansersättningen får bara användas för köp av personlig assistans eller för att avlöna egna personliga ssistenter. Assistansersättningen blir en inkomst i assistansordnarens näringsverksamhet och ska beskattas. Den assistansberättigade som inte använt all ersättning ska återbetala det som blir över var sjätte månad (avräkningsperioden). Egna arbetsgivare kan inte ha sparade medel utöver sexmånadersperioden. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 2008.
- 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet
LASS upphör som lag och blir 51 kap i Socialförsäkringsbalken. Alla assistansanordnare ska tillståndsprövas av Socialstyrelsen och Egna arbetsgivare ska anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Personal som arbetar med barn med assistans ska prövas i belastningsregistret och LSS får ett barnperspektiv. Bostadsanpassningsbidrag och behov av hjälpmedel ska utredas innan ansökan om dubbelassistans kan göras. Den som söker eller vars assistans omprövas har rätt att muntligen framföra sina åsikter inför kommun och Försäkringskassan. Den enskilde ska informeras om och har rätt att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Godkändes av riksdagen den 27 maj 2010, Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2011.
- 2012/13:1 Förslag om ökad säkerhet säkerhet om och utbetalning av assistansersättning (Förslagen ligger från sida 213 i budgetpropositionens avdelning för Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Förslagen innebär mer kontroll av assistansberättigade och anordnare. Tex oanmälda hembesök av myndigheter om anhöriga är anställda som assistenter och anordnare att anordnare ska vara skyldiga att anmäla om assistansersättningen används felaktigt. Lades 20 september 2012. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2013.
- 2017/18:178 Vissa förslag om personlig assistans
Tvåårsomprövningarna avskaffas tillfälligt. Assistans ska kunna ges för väntetid, beredskap och tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför hemmet. Lagändringarna börjar gälla 1 april 2018.
- 2017/18:175 Vissa förslag på assistansområdet
Föreslår att kommunerna ska vara skyldiga att informera om rättigheter i LSS till de som får avslag eller indrag av assistansersättning av Försäkringskassan. Ersättningen till personer med högre timbelopp ska kunna fördelas över en längre tidsperiod. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018.
- 2018/19:145 Personlig assistans för hjälp med andning
Andning blir ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Lagändringarna börjar gälla 1 november 2019.
- 2019/20:92 - Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning
Andning och Sondmatning ska räknas i sin helhet som grundläggande behov, utan avdrag för integritetsnära delar eller föräldraansvar. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.
- 2020/21:205 Utbetalning av ersättning för personlig assistans endast vid tillstånd
Försäkringskassan och kommunerna kan neka utbetalning för personlig assistans som utförts av en anordnare som saknar tillstånd från IVO. Försäkringskassan och kommunerna blir skyldiga att informera IVO när en enskild kan antas bedriva assistansverksamhet utan tillstånd. Lagändringarna börjar gälla 1 november 2021.
- 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
Införande av ett schablonavdrag för tid som räknas av för föräldraansvar. Införande av det nya grundläggande behovet "Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom". Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, ska räknas in i de grundläggande behoven. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.
- 2021/22: Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård
Införande av ett nytt grundläggande behov ”Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”. Dagens egenvårdsförskrifter ersätts av en egenvårdslag.
-
Statliga utredningar
- Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser (SOU 2021:37)
Utredning som gett förslag till stärkt rätt till assistans för egenvård, tillsyn och föräldraansvar. Utredare: Fredrik Malmberg.
- Översyn av yrket personlig assistent - ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1)Utredning av utreda personliga assistenters villkor, möjligheter till introduktion, information och fortbildningsinsatser samt förslag till förbättringar. Utredare: Lars Lööw
- Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) (LSS-utredningen)
Har utrett delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och assistansersättningen. Utredningen har haft två syften, dels att insatserna ska bli bättre anpassade för de som behöver dem och dels att statens kostnader inte får stiga. Utredare: Gunilla Malmborg
- Personlig assistans - Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet (Promemoria 2018-01-16)
Analys av marknaden för personlig assistans och sambandet mellan utvecklingen av antalet timmar samt brottslighet knuten till arbetet med den personliga assistansen Utredare: Stig Svensson
- Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (2017:37)
Har utrett kriminalitet inom välfärden och gett förslag till åtgärder. Utredare: Lars Erik Lövdén
- Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)
Har analyserat assistansersättningens timbelopp och konstruktion. Utredare: Agneta Rönn.
- Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)
Har analyserat omfattning av fusk och felaktiga utbetalningar i assistansersättningen, en analys av kostnadsutvecklingen görs också. Utredare: Susanne Billum
- LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. (SOU 2008:77)
En bred översyn av lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS) och personlig assistans. Kommitténs förslag innebär att LSS ska bestå som rättighetslag för de personer som har de mest omfattande stödbehoven till följd av funktionsnedsättningar.
- LSS-kommitténs Delbetänkande "Kostnader för personlig assistans, Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning" (SOU 2007:73)
Delbetänkande som ledde fram till propositionen Kostnader för personlig assistans 2007/08:61
- LSS-kommitténs delbetänkande "På den assistansberättigades uppdrag, God kvalitet i personlig assistans - ändamålsenlig användning av assistansersättning" (SOU 2005:100)
LSS-kommitténs första delbetänkande som inte ledde någon proposition.
- Hjälpmedel - Betänkande av LSS och Hjälpmedelsutredningen SOU 2004:83
I Hjälpmedelsutredningen (sid 23) föreslås det: "I HSL införs ett förtydligande om att landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Det omfattar de hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon skall kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov." Detta ledde inte till någon proposition.
- Assistansutredningen - Kostnader för den statliga assistansersättningen SOU 1995:26
Utredning som föreslog kraftiga besparingar på assistansersättningen som inte genomfördes, tex slopad assistans för barn under 16 år, rätt till assistans först vid behov på 40 timmar/vecka. Flera förslag genomfördes tex schablonisering av timbeloppet, införandet av grundläggande behov och en 20-timmarsgräns samt borttagen rätt till assistans i daglig verksamhet, skola och barnomsorg. Utredare: Karin Wigzell
- Handikapp, välfärd, rättvisa, delbetänkande av Handikapputredningen SOU 1991:46
Utredning som föreslog införandet av insatsen personlig assistans och assistansersättning från Försäkringskassan.
Utredningen leddes av en kommitté med företrädare för alla riksdagspartier, handikapprörelsen, landstings- och kommunförbunden och statliga myndigheter m.fl.
Viktiga domar i Förvaltningsdomstolarna/Arbetsdomstolen
Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD (fd Regeringsrätten) På Domstol.se kan du söka på tex assistansersättning
- Högsta Förvaltningsdomstolens, Mål nr 2060-22, den 13 februari 2024. Domen säger att Försäkringskassan vid prövning av ansökan om fler assistanstimmar ska göra en ny bedömning av om den sökande har rätt till assistansersättning. Myndigheten är då inte bunden av en tidigare bedömning.
- Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 1959-19 den 2 december 2019. Domen sade att sminkning inte är ett grundläggande behov. Säger att sminkning inte ska räknas som personlig hygien och då inte är ett grundläggande behov.
- Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 6518-17 den 21 februari 2019. Dom om att en assistansberättigad som får assistansersättning utbetald till sig själv kan anlita även anordnare som saknar tillstånd.
En begäran om utbetalning av assistansersättning till den försäkrade får inte avslås på den grunden att den anordnare som den försäkrade anlitat inte har tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans.
- Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 682-17 den 13 april 2018. Dom om att sondmatning är ett grundläggande behov.
Säger att sondmatning och egenvårdsinsatser kan räknas som grundläggande behov.
- Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 1206-16 den 13 juni 2017. Dom om transporter till fritidsaktiviteter vid andra personliga behov.
Säger att det måste finnas behov av kvalificerad hjälp om transporter till fritidsaktiviteter ska ge rätt till assistans (andra personliga behov).
- Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 3527-14 den 25 juni 2015. Dom om det femte grundläggande behovet
Fastslog att det femte grundläggande behovet "Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap" ska beviljas enbart vid psykiska funktionsnedsättningar.
- Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 2012:41. Dom om att varma bad och massage inte är grundläggande behov
Försäkringskassan tolkade domen som att egenvård inte längre räknas som grundläggande behov. Började tillämpas i maj 2016 i samband med att Försäkringskassan tog fram en ny blankett för läkarutlåtanden.
- Regeringsrätten, Mål nr 5321-07 den 17 juni 2009. Dom om integritetsnära delar av grundläggande behov
Ledde till att enbart integritetsnära delar av de grundläggande behoven måltider, av/påklädning och personlig hygien ger rätt till assistansersättning när man ska nå över 20-timmarsgränsen.
- Regeringsrätten, Mål nr 6688-95 den 4 juni 1997. Dom om stöd och motivationsinsatser som grund för assistans
Fastslog att behov av stöd, uppmuntran och motivation inte var grund för att få assistansersättning.
Kammarrätter
Rättsöversikter - Försäkringskassan
Domar i Arbetsdomstolen (AD)
Rapporter från organisationer mm
Bengt Westerberg (skrev den ursprungliga LSS-propositionen 1993)
STIL, Stiftarna av Independentliving i Sverige
Föreningen JAG
- Tio år med personlig assistans
Föreningen JAG, 2006. Rapport tre från Kunskapsprojektet. Presentation av två intervjuundersökningar med assistansberättigade.
Handikappförbunden
- LSS - Målsättningen som försvann
Handikappförbunden och Akademikerförbundet sep 2014. Om hur kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
-
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
- Svenska staten sviker de svagaste
Rapport där chefer i kommunerna svarat på en enkät om hur de lever upp till intentionerna i LSS samt hur Försäkringskassans hårdare bedömningar påverkat kommunerna.
Independent Living Institute
SKR, Sveriges Kommuner och Regioner
Vårdföretagarna (Almega)
Fremia
Rapporter av forskare på Universitet/högskolor
Akademiska avhandlingar och uppsatser, samt FoU-rapporter
Avhandlingar
- Enabling disability rights in practise - Understanding how the governance of state-funded personal assistance is fulfilling the Swedish LSS Act
Doktorsavhandling, Helene von Granitz, Uppsala Universitet, 2022
- ANAKRONA LIVSVILLKOR - En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten
Doktorsavhandling, Christine Bylund, Umeå Universitet. 2022
- Egenmakt och välfärdens praktik - En jämförande studie av brukarens inflytande inom olika organisationer som anordnar personlig assistans i Finland och Sverige
Doktorsavhandling, Emma M. Westin, Åbo Akademi. 2021
- Responsibilisering - En studie av assistanssektorns kvasimarknad
Doktorsavhandling, Robin Bankel, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. 2021
- Life in the hands of welfare bureaucracy: the impact of austerity on disabled people in Sweden
Doktorsavhandling PhD thesis, Ida Norberg, University of Glasgow. 2019
- Live life! Young peoples’ experience of living with personal assistance and social workers’ experiences of handling LSS assessments from a Child perspective
Doktorsavhandling, Lill Hultman, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet. 2018
- "Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans
Doktorsavhandling, Julia Bahnér, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 2016
- Familjeliv med personlig assistans
Licentiatavhandling, Viveca Selander, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. 2015
- Rätt, Norm och Tillämpning- en studie av normativa mönster vid beslut enligt LSS tre arenor
Doktorsavhandling, Lennart Erlandsson, Lunds Universitet. 2014
- Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom SoL och LSS Doktorsavhandling, Therese Bäckman, Göteborgs Universitet. 2013. Avhandlingen kan beställas från Jure Bokhandel
- Personlig assistans i praktiken - Beredskap, initiativ och vänskaplighet
Doktorsavhandling, Hanna Egard, Lunds universitet, 2011.
- Quality of personal assistance- shaped by goverments, markets and corporation
Doktorsavhandling, John Magnus Roos, Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet, 2009.
- Att förverkliga rättigheter genom personlig assistans
Doktorsavhandling, Monica Larsson, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2008.
- Ideal och vardag - inflytande och självbestämmande med personlig assistan
Licentiatavhandling, Lottie Giertz, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet, 2008.
Övriga akademiska uppsatser
- Det komplexa medborgarskapet - om myndighetsföreträdarens makt och individens frihet i tillämpningen av LSS-lagen
Mastersuppsats, Niklas Altermark, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, 2009
- Intentionerna som glömdes bort - Personlig assistans, en livsviktig men urholkad reform
Examensarbete, Juristprogrammet, Amalia Elmersson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2017
- Funktionshindrad sexualitet? - En kvalitativ studie om personer med fysisk funktionsnedsättning och sexualitetsfrågor i vardagen med personlig assistans
Mastersuppsats, Julia Bahner, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2010
- Personlig assistans i olika former - mål, resurser och organisatoriska gränser
FoU-rapport 2002:4, Agneta Hugemark och Karin Wahlström, Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet, 2002. ISBN 9188738868
- Ledarskap inom personlig assistans, assistansanvändarens erfarenhet av arbetsledarrollen
Masters of science, Suzanne Elmqvist, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet, 2009.
- På tal om funktionshinder - En kritisk diskursanalys av utvecklingen och kampen om personlig assistans
Examensarbete 15 hp, Erika Pettersson & Erik Rudin, Socionomprogrammet, Karlstad Universitet, 2021
- Inflytande med personlig assistans - på egna eller andras villkor? - En jämförande studie av brukarens inflytande mellan en kommun, ett assistansbolag och ett brukarkooperativ
D-uppsats, Anna Westin, Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, 2010.
- Personlig assistans - ett "krets"-lopp? - en intervjustudie om personlig assistans för personkretsarna 1 och 2 enligt LSS och LASS
D-uppsats, Annicka Kabell-Kjaer, Handikappvetenskap, Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, 2007
- Personlig assistans Förutsättningar för förverkligandet av de handikappolitiska principerna inflytande och självbestämmande
Examensarbete, Socionomprogrammet, Åsa Gustafsson och Charlotte Larsson, Linneuniversitetet (Kalmar/Växjö) 2009
- Bedömning av behov hos personer med kognitiva hjärnskador - En analys av intervjuer med handläggare från försäkringskassor och kommuner i Norrbottens län
D-uppsats, Ann-Kristin Andersson, Social omsorg, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2005
- Goda levnadsvillkor eller skälig levnadsnivå...efter 65 år en jämförelse av omsorgsmodeller enligt LSS och SoL
D-uppsats, Greger Nyberg, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2004
- Vilken yrkesroll formas på handledningen? - Personlig assistans ur ett dramaturgiskt perspektiv
D-uppsats, Hanna Egard, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2003
- En diskussion om den funktionshindrades svårigheter att begära assistans med hushållsnära tjänster - Problem och möjligheter med personlig assistans
Påbyggnadsutbildning i Systemisk psykoterapi 2008-2010, Helena Karnström, Ersta Sköndal Högskola, 2010
- Assistansfusk - En mediekonstruktion
C-uppsats, Malin Hall, Lunds Universitet, 2015
- Bemötande och kommunikation inom personlig assistans - en studie av hur Martin Bubers filosofi kan relateras till personliga assistenters vardagserfarenheter på jobbet
C-uppsats, Anna Einebrant, Socialhögskolan vid Lunds universitet, 2009.
- Den starke svage - en analys av maktrelationen mellan personlig assistent och assistansmottagare
C-uppsats, Maria Wallin, Socialhögskolan i Lund, 2009.
- Förändringar av en rättighetslag
C-uppsats, Kristina andersson och Annah Hasselgren, Hälsa och samhälle, Malmö högskola, 2009
- Anmälningsplikt vs. Tystnadsplikt -, en studie om personliga assistenters möjligheter och hinder att agera om de möter våld i sitt arbete
C-uppsats Sociologi, Camilla Södersten, Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2009
- Personlig assistent - en beskrivning och analys av yrket
C-uppsats, Johan Larsson, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2009
- Självbestämmande hos brukare - utifrån personliga assistenters upplevelser
C-uppsats, Cecilia Söderman och Susanne Wikström, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, 2008
- Personliga assistenters arbetssituation och möjligheter till handledning - En studie ur personal perspektiv
C-uppsats, Catarina Hultmo och Nina Huotari, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
- Att vara en räckande hand - Personliga assistenters förhållande till den andres självbestämmanderätt
C-uppsats, Agnieszka Gustafsson och Marie Wennerstrand, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2008.
- LSS - "Luddig, suddig och svår" - En kvalitativstudie om LSS-handläggare
C-uppsats Sociologi, Linett Ståhl, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, 2008.
- Skälig levnadsnivå eller goda levnadsvillkor? - en vinjettstudie om bedömningar av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS i Göteborg
C-uppsats, Andrea Mårtensson och Micael Marcusson, Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2008.
- Vanmakt och motmakt - i personliga assistenters relationer till brukare
C-uppsats, Stina Bergström, Socialhögskolan vid Lunds universitet, 2008
- Upplevelser av att arbeta i någons hem - En intervjustudie med personliga assistenter
C-uppsats, Johanna Haapaniemi och Ann Lyhamn, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
- Behovet av socialt stöd hos personliga assistenter
C-uppsats, Erica Olausson, psykologi, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
- Personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet utifrån ett personalperspektiv
C-uppsats, Anna Strömberg och Charlotte Simonsson, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2007
- Att sätta gränser - En studie om personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukarens rätt till självbestämmande och inflytande i den egna vardagen
C-uppsats, Monica Lindgren, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2007
- Mitt jobb som personlig assistent - En kvalitativ studie om anställdas upplevelse av sin arbetssituation
C-uppstas, Anne Uppman, Sociologi, Mälardalens högskola, 2007
- Osynlighet, otydlighet och osäkerhet - en fokusgruppsstudie om personliga assistenters yrkesroll
C-uppsats, Anne-Catrin Nilsson och Erica Olausson, Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2007
- En jämförelse mellan kommunal omsorg vid personlig assistans och ett privat alternativ ur ett personalperspektiv
C-uppsats, Anette Eklund och Charlotte Nordvall, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2006
- Mamma, pappa, barn och personlig assistent - En undersökning om fyra föräldrars upplevelser av att leva med personlig assistent till sina barn
C-uppsats, Ann-Sofie Hult, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2006
- LSS-handläggares uppfattning om LSS-lagstiftning och dess tillämpning
C-uppsats, Christina Peterson och Sabina Tuvesson, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad, aug 2006
- Vad påverkar personliga assistenters benägenhet att säga upp sig?
C-uppsats, Annika Florin, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
- Personlig assistans - En studie av insatsen, yrket och rekryteringssituationen
C-uppsats, Monica Karlsson och Karin Åhlund, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2004
Facklitteratur
- Handbok i brukarstyrd assistansLars Hagström, IfA-Intressegruppen för assistansberättigade, 2005. Boken förmedlar erfarenheter och ger lärddomar om brukarstyrd assistans. Vänder sig till assistansanvändare och/eller företrädare till personer med behov av personlig assistans.
- LSS och LASS 2010
Bengt Olof Bergstrand, Kommunlitteratur, 2010. Denna upplaga innehåller lagtexten som gäller från 1 januari 2010 samt fördjupade kommentarer. Även Socialstyrelsens föreskrifter har påverkat innehållet.
- Jobba som personlig assistent
Carola Lindström, Gothia förlag, 2011. Boken vänder sig till den som är eller vill bli personliga assistent, den beskriver yrket och vad det kan innebära.
- Älskade assistent
Jan Blomström, Prolead, 2012. En inspirationsbok om coachande personlig assistans
- Personlig assistent - som en blomma i tapeten
Yvonne Ojala och Inger von Zweigbergk. 2011. Boken är skriven av två personliga assistenter och handlar om assistenters yrkesroll.
- Stolt assistent
Anna Andersson och Susanne Saxvold. 2022.Bok skriven av två personlig assistenter.
- Personlig assistans och medborgarskap
Kerstin Gynnerstedt (red), Studentlitteratur, 2004. Utgångspunkten är teorier kring socialt medborgarskap och de rättigheter som följer med detta som en väg till välfärd, självbestämmande och delaktighet.
- LSS i praktiken : sekretess, rapporterings- och anmälningsplikt
Staffan Olsson, Studentlitteratur, 2020. Behandlar frågor om sekretess, rapporterings- och anmälningsplikter i LSS, Lex Sarah, lex Maria och anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa.
- Personlig assistans - en rättighet, ett yrke
Ann-Marie Dehlin, Studentlitteratur, 1997. Boken består av tre delar där del I beskriver Historik - Lagar kring personlig assistans. Del II tar upp den personliga assistentens arbetssituation och beskriver hur det kan vara att arbeta som personlig assistent. Sista delen speglar brukarens situation, beskriver hur det kan upplevas att ta emot personlig assistans, arbetsgivaransvar samt hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsansvar.
- Hemligheter kända av många
Veronica Svensk, TPB, 2012. Om hur det är att leva med personlig assistans och därtill hörande frågor som berör kärlek, relationer och sex. En metod- och handbok som syftar till att ge verktyg för att våga prata om frågor som i många fall är tabu.
- Ett liv som andra
Peter Brusén/L-C Hydén (red), Studentlitteratur, 2000. Ett genomgående tema i boken är att lyfta fram och belysa handikappolitikens konsekvenser ur de funktionshindrade personernas eget perspektiv.
- Politik, lag och praktik: Implementeringen av LSS-reformen
Hans Bengtsson (red), Studentlitteratur, 1998. Denna bok följer en policyprocess under reformens första tio år från utredning via beslut och implementering till utvärdering. Därvid redovisas hur olika aktörer på central och lokal nivå förhåller sig till och tillämpar nya lagar och regler.
- Perspektiv på personlig assistans
Peter Brusén och Karin Flyckt. Gothia, 2012. Författarna ger en samlad bild av personlig assistans, bland annat vad som möjliggjorde insatsen, en beskrivning av yrkets möjligheter och svårigheter samt en analys av insatsen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
- LSS, regelsystem, implementering och realitet
Maria Wolmesjö och Lars Zanderin (red), Studentlitteratur, 2009. Rättigheter och rättsliga aspekter i praktiken belyses här med empiriska studier inom området och diskuteras med utgångspunkt i de etiska dilemman som chefer och biståndshandläggare ställs inför.
- Personlig assistans
Gerd Andén, Inger Claesson Wästberg och Vilhelm Ekensteen, Bokförlaget Robert Larson AB, 1995. Boken beskriver och förklarar i detalj hur du ska kunna ta till vara dina rättigheter. Den ger en grundlig insikt i assistansreformens möjligheter att göra dig delaktig av ett rikare och bättre liv.
- Motstridiga tendenser i handikappomsorgen - professionalism versus personlig assistans
Agneta Hugemark, del i antologin Organisation och välfärdsstat, Studentlitteratur, 1998.
- Assistans med glans, Handbok för personliga assistenter
Bengt Elmén, Kommunlitteratur, 2007. Bengt Elmen är själv assistansberättigad och arbetsleder sina assistenter. Han ger konkreta råd både till den som får och den som ger assistans.
- Utan dig kan jag inte smaka på snön
Novellsamling med 25 författare, JAG-förlaget, 2005. Boken ger en mångfasetterad bild av assistentyrket och vad det kan innebära att leva med personlig assistans. De 25 novellerna berättar om de vardagliga arbetsuppgifterna och den djupa relationen mellan assistansanvändare och assistent, men också om de glimrande ögonblick som gör yrket till något alldeles särskilt.
- Att arbeta som personlig assistent
Brittmarie Fagerlund och Katharina Frisk, Liber, 2003. Boken tar upp temana yrkesrollen, människa i samhället, människa i utveckling, anhöriga och nätverk, fritid samt internationalisering. Beskriver även vad som krävs av assistenten vid olika typer av funktionsnedsättningar.
- Handikapplagen LSS
Karl Grünewald, Norstedts juridik, 2005. Vägledning främst för anställda inom kommuner och landsting, men även för handikapporganisationer och anhöriga. Boken tar upp lagar med specialmotiveringar, handikapputredningen och förarbeten, allmänna råd och föreskrifter från Socialstyrelsen samt allmänna råd från Riksförsäkringsverket.
- LSS-boken - Stöd till beslutsfattare och yrkesverksamma
Ellinor Englund, Ylva Lindblom, Norstedts Juridik, 2018. Två förbundsjurister på SKL, Sveriges kommuner och Landsting. "LSS-boken" är tänkt som ett stöd åt handläggare och förtroendevalda inom kommuner och landsting som ska fatta beslut enligt LSS eller hantera frågor med anknytning till lagen. Domar från Högsta förvaltningsdomstolen, uttalanden av Justitieombudsmannen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär m.m. vävs in och förklaras i texten.
- LSS 2018 - stöd och service till vissa funktionshindrade
Monica Larsson, Lars G Larsson, Komlitt 2018. Uppslagsbok för alla som arbetar med frågor som berör personer med funktionsnedsättning.
Mediarapportering om personlig assistans
- Kaliber i P1 "LSS - frihetsreformen där funktionsnedsatta blivit Svarte Petter" 2015-04-26
Reportage om hur assistansbedömningarna blivit hårdare. Jonas Franksson, assistansberättigad intervjuas, forskaren Lennart Erlandsson vid Högskolan i Halmstad intervjuas.
- Big business i omsorg
Artikel av frilansjournalisten Kent Werne, publicerad i tidskriften Intra nr 3 2010. Granskar riskkapitalföretag i assistansbranschen.
- Kaliber SR P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" 2010-01-17
Nedskärningarna av personlig assistans granskas av reportern Kaliber i Sveriges Radio P1 i programserien "Välviljans apartheid". Dels debatteras Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, dels det nya lagförslag som väntas i mars 2010.
- Kaliber SR P1 "Gäller mänskliga rättigheter för alla" 2010-01-24 och 2010-02-07
Gäller mänskliga rättigheter för alla? Försäkringskassans hårdare krav och minuträknandet i bedömningarna för att få personlig assistans granskas vidare i del två i programserien "Välviljans apartheid" i Sveriges Radio P1.
- Kaliber i P1 "Pengar att tjäna på funktionshinder"
Undersökande reportage i P1 om hur assistansföretag kunnat tjäna pengar på tvivelaktiga metoder (november 2004)
- Stiletten, "Rättigheten som blev för dyr"
Artikelserie om LSS-reformens utveckling sedan 1994 Assistansberättigade, Ledamöter i LSS-kommittén och Bengt Westerberg intervjuas. (Stiletten nr 3 2008)
- Stiletten, "Tillbaka till hemtjänsten"
Artikelserie om den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" Assistansberättigade, ledamöter i LSS-kommittén samt företrädare för Kommunal och DHR intervjuas. (Stiletten nr 1 2009)
- DN-debatt - "Kommunerna är sämst på att ge personlig assistans"
DN-debattartikel den 18 juni 2005 av Jan Andersson, ordförande i Assistanskommittén(blev senare LSS-kommittén) som sammanfattar resultatet av kommitténs enkät.
- SR -P4 Karlavagnen - LSS-frihet eller ständig kamp?
Personer ringer in till programmet och berättar om sina erfarenheter av tex indragen assistans
- Assistansersättningen - ett slukhål i statsbudgeten, juli 2018
Reportage som ifrågasätter dagens system med assistansersättning, Micael Kallin, nationalekonom och journalist, diskuterar bland annat om det är rimligt att det inte finns ett tak för antalet assistanstimmar som kan beviljas.
- Micael Kallin, SVT: Minska skillnaderna i stöd till funktionshindrade, 28 juli 2018
- Micael Kallin, SVT: Med modern funktionshinderersättning kan majoriteten få mer hjälp, 3 aug 2018
- Bengt Westerberg, SVT: Det ska självklart finnas skillnader i stöd till funktionshindrade, 1 aug 2018
Artikelserie i DN om Åsa, assistansberättigad
Hennes familj hävdade att assistansbolaget tog över hennes liv, medan bolaget hävdar att de kunde kommunicera med henne och följa hennes vilja..
Artikelreportage i HD-Sydsvenskan om det sk Hässleholmsförsöket (maj 2015)
Reportage om hur Försäkringskassan i Skåne, för att avslöja fusk, observerar pe.rsoner som utreds för assistansersättning under inläggning på Hässleholms sjukhus.
Artikelreportage i Hallandsposten om Skatteverkets riktade granskning av assistansanordnare (mars 2009)
Artikelserie i LT-Södertälje om brottsutredningen av ELMA Assistans (2013/14)
Artikelserie i Ottar om sexualitet och personlig assistans
Ledarskribenter, krönikörer/debattörer som problematiserat dagens assistanslagstiftning och kostnadsutveckling
Intervjuer, satir, skämt...
Utbildningar för assistenter
Independent Livings filosofi går ut på att personen med funktionsnedsättning är den bästa experten på sina behov och därför själv bör välja och utbilda sina assistenter för att få bästa kvalitet på assistansen.
En fördel med en generell utbildning är dock att assistenten blir insatt i lagar och de rättigheter och skyldigheter assistenten och den assistansberättigade har. Utbildning kan också vara nödvändig när den assistansberättigade är i behov av sjukvårdande uppgifter eller på grund av kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar inte kan utöva arbetsledning.
Utbildningar och rådgivning till assistansberättigade
Många anordnare, både kooperativ och företag, ger sina kunder/medlemmar utbildning exempelvis i att arbetsleda sin assistenter.