Nyhetsbrev 2011-08-09

Försäkringskassan vill fortsätta förändra assistansbedömningar

I en rapport till regeringen försvarar Försäkringskassan sin förändrade bedömning av grundläggande behov och vill nu gå vidare med "andra personliga behov" och begreppet "goda levnadsvillkor".

Försäkringskassans planer kritiseras hårt av Bengt Elmén, socionom och assistansberättigad.

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi vill definiera vad goda levnadsvillkor innebär"
Citat:

Vi vill få bort lokala riktlinjer och få likformighet i hela landet.

Vi tolkar exempelvis att förflyttningar mellan grundläggande behov inte ska räknas. För exempelvis personlig hygien inklusive toalettsituationen ska man räkna tiden om saker sker i en följd i ett sammanhang.

Räknas tid om någon sitter lång tid på toaletten?
- Det får man bedöma från fall till fall. Vart gränsen dras exakt blir en individuell bedömning i det enskilda fallet.

Kommer ni att införa tänkandet med aktivitetstid även för andra personliga behov?
- Det ska vi ta ställning till, vi kommer att granska förarbetena i LSS-propositionen från 1993.

Vi kommer att titta närmare på detta (begreppet goda levnadsvillkor) och diskutera om vi kan ta fram någon form av måttstock som handläggarna kan referera till.
Ett maxantal timmar?
- Nej inte ett tak, det har vi inte lagstöd för, däremot en diskussion om vad som kan anses vara goda levnadsvillkor.
Blir det en fråga vad en person ska kunna göra och inte kunna göra när han/hon har goda levnadsvillkor?
- Något i den stilen.

Instrumentet innebär bland annat att samma frågor ställs av alla handläggare, och att handläggaren styr samtalet. Vi anser att det ska vara handläggaren som äger utredningssituationen.

Bengt Elmén, assistansberättigad och författare - "Kassan stramar åt ännu mer"
Citat:

Nu går vi i motsatt riktning. I matsituationen har de olika delmomenten diskuterats såsom framdukning, tillagning m.m. Detta trots att det klart och tydligt framgår av lagen att det är måltider som utgör det grundläggande behovet.

I sin iver att strama upp bedömningarna vill man också specificera vad som menas med att "leva som andra". Tydligen vill man göra någon form av beskrivning av Svenssons livsföring på olika områden.

Orsaken till att det här rekvisitet "att leva som andra" kom till måste ha varit att man ville markera att vi skulle ha samma självbestämmande som andra, d.v.s. samma möjlighet att utforma våra egna liv.

Vidare är man totalt fokuserad på att det ska vara handläggaren själv som ska ha den fulla kontrollen över utredningssituationen. Man har tyvärr aldrig förstått att det är den enskilde som är expert på sina egna behov.

Sammanfattningsvis måste man ge kassan en eloge för att man öppet och ärligt redovisar vad man vill. Men deras synsätt börjar nu innefatta lite väl många absurditeter.

Tidigare artiklar

Statskontoret vill se mer kontroll

Den 30 juni lämnade Statskontoret rapporten "Försäkringskassans handläggning av assistansersättning" De vill se mer kontroll av tidsredovisningar och ett nära samarbete med polisen, exempelvis enligt den sk Hallandsmodellen.

Nejra Milisic, projektledare på Statskontoret, svarar på frågor
Citat:

Kan du ge exempel på felaktigheter i ansökningar och tidsredovisningar?
- Av Statskontorets enkät till handläggarna framgår det att misstankar om oriktiga uppgifter i tidredovisningar exempelvis kan uppkomma då handläggare ser att det har gått åt lika många timmar för assistans varje månad, oavsett om det är en månad med 28 dagar eller 31.

Vad innebär den sk Hallandsmodellen?
- Hallandsmodellen innebär att Försäkringskassan och polisen genomför gemensamma seminarier där Försäkringskassans handläggare presenterar avidentifierade personakter för polisen. Akterna diskuteras gemensamt, varefter polisen bedömer om det befintliga underlaget tyder på att det kan röra sig om ett eventuellt brott.

Varför bör undantaget från att lämna in tidrapporter till Försäkringskassan tas bort?
- Statskontorets bedömning är att Försäkringskassans möjlighet att kontrollera hur assistansersättningen används försvåras av att 40 procent av brukarna beviljats undantag från kravet på att lämna in tidredovisningar.

TEMA - Maktperspektiv i personlig assistans

Assistanskoll fortsätter med intervjuer kring maktförhållanden mellan assistansanvändare, assistenter och anhöriga.

Lo Holmberg, assistansanvändare - "Ibland kan jag låta assistenterna ta över"
Citat:

Det går inte att förvänta sig att folk gör som man vill, en viktig tanke att ha med sig är att assistenterna inte kan läsa ens tankar.

Hur ser du på att ha föräldrar som assistenter?
- Jag har prövat det och för mig blir det helt fel att, då hamnar jag i beroendeställning. De vill att jag ska göra det som de tycker är bäst för mig. De har egen bild av mig som jag fastnar i.

Båda parter måste vara trygga med varandra annars fungerar det inte. Jag kan exempelvis inte låta mina negativa känslor gå ut över assistenter som inte kan hantera det, det är bland det svåraste i personlig assistans.

Både assistansanvändare och assistenter skulle bli bättre av en träning/utbildning av andra assistansanvändare i hur det är att leva med assistans.

Maral Galvani, assistansanvändare - "När mina anhöriga är assistenter kan jag säga ifrån och ta en konflikt"
Citat:

Maral Galvani säger sig ha upplevt att assistenter dominerat hennes liv och försökt göra val åt henne.
- Oja, det kan vara vad som helst, vad jag ska äta, vad jag ska göra på dagarna, hur jag ska klä mig, hur jag ska städa lägenheten. Det sker oftare när jag är utanför hemmet, tex i skolan, eftersom det inte finns tydliga rutiner där.

Om det är min syster eller mamma säger jag ifrån och bråkar, men om det är en utomstående assistent vågar jag inte säga till på samma sätt.

Jag tror aldrig man är helt fri utan man är alltid en del av sin familj. Min situation är inte som många andras, som flyttar hemifrån och bestämmer när de vill ha kontakt med familjen, vi är alltid en del av varandras liv.

Tidigare artiklar

Lista på assistansanordnare som sökt tillstånd

I slutet av juni publicerade Socialstyrelsen en lista på de närmare 1000 assistansanordnare som sökte tillstånd mellan 1 januari och 1 april 2011.

Socialstyrelsen kan idag inte presentera någon lista på de anordnare som hittills beviljats tillstånd att driva personlig assistans. Inte heller för avslag eller avskrivningar av ärenden.

Tidigare artiklar

Schablonbelopp för 2012 klart

Schablonbeloppet för assistansersättning för 2012 har fastställts till 267 kr/timme, den förhöjda assistansersättningen blir maximalt 299 kr/tim.

Se Assistanskolls statistik över schablonbeloppets utveckling sedan det infördes 1 januari 1998.

Kommande artiklar

  • Intervjuer om att mängden medvetna bidragsbrott kan vara överdriven.
  • Intrevjuer kring Försäkringskassans planer för förändringar i assistansen.

Om Assistanskolls nyhetsbrev

Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.


Annonsering på Assistanskoll

Sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll.
Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.


Faktabas med information om personlig assistans

I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.


Informationsguider för assistansanvändare

Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.

Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.

Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.


Jämför och välj bland 210 assistansanordnare

Assistanskoll listar 210 assistansanordnare, av dessa har 196 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 196 anordnarna har tillsammans 7 490 kunder, vilket motsvarar ca 38 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 72 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.

Uppskattningen baserar på 15 924 (april 2011) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3600 personer (dec 2010) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 53,5 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 72 procent av den icke-kommunala marknaden.


Statistik om assistans

Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik


Kollektivavtal jämförs

Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)


Anordnare som nyligen valt att delta i Assistanskoll

  • Livihop AB
  • Spira Assistans AB

Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil

  • Albatross Personlig Assistans AB
  • Assistansbolaget i Sverige AB
  • Cia Assistans AB
  • Hedemora Assistansservice

Uppdatera!

Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.


Trettioen Kommuner länkar till Assistanskoll

Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här

Kommuner som länkar till företagsprofiler på Assistanskoll

Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"


Länka till vår hemsida!

Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll

Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.


Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 4 445 e-postadresser varav ca 345 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.


Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,


Jag vill inte ha nyhetsbrevet

Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".

Jag vill ha nyhetsbrevet

Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.

Skicka sidan till: