Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi tolkar regeringens proposition som att de tycker vi är på rätt väg"

Antalet personer som förlorar sin assistansersättning på grund av den nya bedömningen av grundläggande behov beräknas öka under 2010. Därför låter Försäkringskassan alla som förlorar sin assistansersättning få upp till två månader på sig innan beslutet verkställs, säger Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Han säger även att regeringens önskan att utreda enhetligheten av "andra personliga behov" kan leda till att aktivitetstid blir grund för assistanstiden även för dessa behov.

Alltfler bedöms förlora assistansen på grund av tolkningen av grundläggande behov

Enligt siffror från Försäkringskassan ökade antalet assistansberättigade fortfarande under 2009, en orsak bedöms vara en fortsatt effekt av att assistansberättigade sedan 2001 får behålla assistansen efter 65 års ålder. Antalet personer som förlorar sin assistansersättning när de hamnar under 20 timmar grundläggande behov vid omprövningar ökar dock, från att ha varit 57 personer 2007 var antalet 100 år 2008 och 146 år 2009. Antalet bedöms också stiga mer under 2010 enligt Tomas Sundberg.
- Den här ökningen beror främst på vår nya tolkning av grundläggande behov. I år kan den stiga ytterligare eftersom vi sedan i vintras gör tvåårsomprövningar för alla assistansberättigade. Tidigare har vi inte tillämpat tvåårsprövningar på det sätt vi borde ha gjort, vi har helt enkelt i många fall inte prioriterat detta.
För att mildra effekterna för de som faller ur systemet har Försäkringskassan nu infört ett nytt allmänt råd enligt Tomas Sundberg. Från den 1 maj 2010 ska de som hamnar under 20 timmar vid en omprövning få behålla assistansersättningen i högst två månader för att få tid att ställa om sina liv. För den som själv anställer sina assistenter kan det bli fråga om längre tid beroende på hur det ser ut för just den individen med antal assistenter och deras uppsägningstid.
- Personen kan behöva tid för att ordna en ny bostad, ordna kontakter med kommunen eller säga upp assistenter. Hittills har beslutet trätt i kraft det kommande månadsskiftet.

Försäkringskassan upplever sig ha stöd från regeringen

Det har varit stark kritik mot Försäkringskassans hållning att räkna minutrar vid bedömningarna och att enbart räkna integritetskänsliga delar i de grundläggande behoven när det ska avgöras om en person når upp till de 20 timmar per vecka som krävs för att få assistansersättning. Den nya hållningen innebär exempelvis att den som själv kan föra mat till munnen inte har ett grundläggande behov i matsituationen. Kritik mot detta har riktats från Socialdemokraterna, Folkpartiet , Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Moderaterna. Tomas Sundberg kommenterar.
- Alla kan ha åsikter om hur vi tolkar lagstiftningen, men i förvaltningsdomstolarna har flera domar nu stärkt vår syn på grundläggande behov.
I regeringens proposition Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet sid 55 sägs det att:
"Regeringen bedömer att utredningar och beräkningar av grundläggande behov blivit mer enhetliga inom Försäkringskassan och att rättsliga avgöranden och förtydliganden av Försäkringskassans vägledning lett till en ökad tydlighet i tillämpningen. Regeringen bedömer att det i dag finns ett adekvat lagstöd när det gäller Försäkringskassans beslut om grundläggande behov".
Tomas Sundberg tolkar detta som att Försäkringskassan får godkänt av regeringen.
- Jag ser det som att regeringen tycker att vi är på rätt väg.
Hur ser du på att politiker från höger till vänster kritiserar Försäkringskassan för minuträknande och tolkningen av grundläggande behov om regeringen samtidigt ger er sitt stöd?
- Så kan det vara i den politiska processen, nu har regeringen lagt en proposition och vi får se vad Socialutskottet och riksdagen kommer fram till.
Krävs det ett förtydligande i lagstiftningen för att ni ska ändra hållning?
- Ja, när det gäller grundläggande behov är det så, eftersom vi fått stöd i Regeringsrätten för att grundläggande behov ska vara nära och integritetskänsliga.
Kan man tolka orden från politikerna som vackra ord inför valet och att man kritiserar en sak men inte gör något åt det?
- Det kan jag inte kommentera.

Andra personliga behov kan komma att ändras

I Propositionen sid 54 för regeringen även ett resonemang om "andra personliga behov", och vill ge Försäkringskassan i uppdrag att titta på dessa fram till 30 juni 2011 genom att följa lokala försäkringscentras regeltillämpning och verka för ökad enhetlighet i bedömningarna. Tomas Sundberg välkomnar ett sådant uppdrag.
- Vi tar gärna emot tydligare regler här.
I propositionen talas det om att byta begreppet "andra personliga behov" mot ett nytt begrepp..
- Ja i LSS-kommitténs slutbetänkande sid 469-470 fördes ett resonemang om att istället tala om "behov av hjälp vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer" och att tiden ska vara knuten till preciserade aktiviteter. I propositionen säger dock regeringen att det är oklart vad begreppet aktivitet står för och man vill inte föreslå några förändringar i dagsläget.
Kan det innebära att assistanstiden vid andra personliga behov kan komma att beräknas efter ren aktivitetstid och inte inbegripa tid där assistenten är till förfogande?
- Jag tolkar att LSS-kommittén vill att behoven ska knytas till en aktivitet, regeringens uttalande i propositionen tolkar jag som man inte är mogen att genomföra detta ännu. Vi tycker det vore bra om politikerna är tydliga här, tills dess har vi ingen annan syn på andra personliga behov än den vi haft hittills.
Fram till mars 2011 ska Socialstyrelsen tillsammans med Försäkringskassan utveckla ett behovsinstrument för bedömning av personlig assistans. Instrumentet skulle ha börja testats på åtta lokala försäkringscentra under våren 2010 men testningen stoppades efter kritik från brukar- och handikapporganisationerna. Tomas Sundberg säger sig inte veta när arbetet med instrumentet kommer igång igen.
- Det är Socialstyrelsen som håller i detta, men tanken med instrumentet var att räkna minutrar för den sökandes alla behov och räkna samman tiden, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2010-04-22

Försäkringskassans nya allmänna råd till 17 § andra stycket LASS

Om den enskilde behöver tid att ordna sitt stödbehov på annat sätt bör ett beslut om att inte längre betala ut assistansersättning gälla från en senare tidpunkt, dock senast från och med den tredje månaden efter den då beslutet fattades.

För den som själv anställer sina personliga assistenter och är skyldig att betala lön under de personliga assistenternas uppsägningstid bör ett beslut om att inte längre betala ut assistansersättning gälla från och med den tidpunkt då uppsägningstiden upphör. Detta gäller under förutsättning att uppsägningstiden följer av lag.

Statistik över assistansberättigade och vad som skedde med personer som fick ändrade beslut på sin assistansersättning 2007-2009

• De som fick ändrade beslut fick ofta fler timmar än de hade tidigare. Det gäller dem som ansöker om fler timmar men också dem som omprövas av Försäkringskassan utan ansökan, t ex vid tvåårsomprövningar.
• * Institution kan vara exempelvis en gruppbostad eller bostad med särskild service enligt LSS.
• Varje år sker ca 1400 nybeviljanden av assistansersättning
• De ca 3400 personer som beviljats personlig assistans enligt LSS i kommunerna finns inte med i denna statistik

Källa: Försäkringskassan