läs skrivbordsversionen istället
Det är några följder av reglerna som styr Försäkringskassans hårdare kontroller av assistenternas arbetstid.
Sedan augusti tillämpar Försäkringskassan att assistenter hos assistansberättigade som köper assistans får ha en maximal arbetstid på 48 timmar/vecka fördelat inom en beräkningsperiod (även kallat begränsningsperiod) på högst tolv månader. För assistenter anställda av egna arbetsgivare gäller lagen om arbetstid m.m i husligt arbete med i genomsnitt 40 timmars ordinarie arbetstid/vecka och en beräkningsperiod på högst fyra veckor. Om assistenterna arbetar mer kan utbetalning normalt inte göras för mer än 40 timmar/vecka. Tomas Sundberg är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Varför har ni infört de här förändringarna?
– Det beror på lagändringarna 1 juli 2013 i 51 kap. 16 § i Socialförsäkringsbalken. Då kom flera lagändringar i kontrollerande syfte som hade sin bakgrund i den sk ”fuskutredningen” Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning av Susanne Billum.
En förändring var att assistansersättning inte får betalas ut om en assistent arbetar mer än vad som anges i arbetstidslagen, lagen om arbetstid m.m i husligt arbete eller vad som framgår av kollektivavtal. Tomas Sundberg säger att man länge funderade på hur detta skulle tillämpas.
– Vi hade samråd med arbetsgivare och brukarorganisationer om hur vi skulle hantera detta praktiskt och hur vi skulle tolka lagen. Försäkringskassan har tidigare inte varit skyldig att hålla reda på assistenternas arbetstider ur utbetalningssynpunkt för de brukare som köper personlig assistans.
Har det legat på Arbetsmiljöverket?
– Ja, vi har hela tiden haft fokus på brukaren, det är ju brukarens försäkring. Nu kommer alla assistenter in i bilden som vi måste hålla reda på, det är en stor apparat.
Kontrollen mjukstartade genom att Försäkringskassan började följa de assistenter vars beräkningsperiod började i augusti. Sedan dess följs alla assistenter efterhand som deras beräkningsperioder startar. Redovisningen sker av arbetsgivaren i blanketten Tidsredovisning för assistansersättning (FK 3059).
– I den nya tidsredovisningsblanketten fyller arbetsgivaren in beräkningsperioden för alla assistenter. Arbetsgivaren ska hålla reda på assistenternas ackumulerade arbetstider i beräkningsperioderna, säger Tomas Sundberg.
Hur har det gått hittills?
– Många anordnare vet inte vad en beräkningsperiod är.
Hur tolkar ni det?
– Det kanske inte har varit nödvändigt att hålla reda på det tidigare, detta är ju relativt nytt för arbetsgivarna också.
I assistenternas arbete kan det också ingå tid som inte ska redovisas på tidsredovisningsblanketten, tex utbildning, personalmöten eller handledning. Den tiden omfattas inte av kontrollen enligt Tomas Sundberg.
– Den tiden räknas inte in i den totala arbetstiden på tidsredovisningen. Där ska enbart tid för lämnad assistans anges.
Då kan den verkliga arbetstiden bli mer än 48 timmar?
– Ja det kan den, men vi måste dra gränsen någonstans, det vi ser på är utförda assistanstimmar. Sedan är det upp till arbetsgivaren att tillämpa arbetstidsreglerna.
Men det är inget ni kontrollerar?
– Nej, men hos en seriös arbetsgivare borde utbildning och personalmöten ingå i en maxarbetstid på 48 tim/vecka.
Idag finns det undantag för anhörigassistenter i flera kollektivavtal. Hos Vårdföretagarna finns ingen direkt gräns för hur mycket anhörigassistenter kan arbeta eftersom ATL inte gäller för dem. Enligt Tomas Sundberg kan detta inte godkännas ur utbetalningssynpunkt.
– Vi förstår att man vill ha så få assistenter som möjligt och anhöriga under dygnsvilan på natten. Vi försökte verkligen ta hänsyn till om vi kunde positivt särbehandla anhöriga som assistenter men vi kom fram till att det inte går. Arbetstidslagen och EU-direktivet om arbetstider som Sverige godkänt tar inte hänsyn till om arbetstagaren/assistenten är anhörig eller inte.
Så undantagen för anhöriga upphävs?
– Vi har inga synpunkter på kollektivavtalet som sådant, det gäller fortfarande för parterna, men vi kan inte betala ut för arbetstid som överstiger det tillåtna enligt lagen.
Då blir det ju svårt att tillämpa undantagen för anhörigassistenter?
– Vi anser att vår uppgift att tillämpa arbetstidslagstiftningen går före.
Är det stora protester?
– Vi har diskuterat detta tillsammans med våra partners, och min uppfattning är att man insett att så här är det. Det måste till politiska beslut om detta ska ändras.
I KFS kollektivavtal kan anhöriga utöver vanlig arbetstid ha 50 timmar sk ”anhörigberedskap” som ersätts som jourtid. Det undantaget går inte heller att genomföra eftersom väntetid (tidigare kallat jour) ska räknas in i den totala arbetstiden.
– EnligtA§ 10b i ATL ingår ordinarie arbetstid, övertid, jourtid och mertid i den totala arbetstiden. Vi kommer inte ifrån att väntetid ingår i de 48 timmarna. Däremot ingår inte beredskap som innebär att assistenten ska vara redo att arbeta men kan vara i sitt eget hem.
Finns det en risk att många nu inte kan få en heltidslön?
– Ja, en effekt av hur lagen nu tillämpas kan bli att assistenterna får mindre lön att leva på. En annan effekt kan bli att fler assistenter måste anställas.
Kommunal har tidigare sagt att Försäkringskassan inte borde bevilja så mycket jourtid, utan mer assistanstimmar, hur ser du på det?
– Då måste bestämmelserna i behovsbedömningen ändras i Riksförsäkringsverkets föreskrifter om assistansersättning. Där sägs det att om brukaren under natten behöver ha en assistent tillgänglig i närheten som vid behov ska kunna rycka in så ska assistansersättning i form av väntetid beviljas.
Många assistansberättigade som är egna arbetsgivare är medlemmar i Arbetsgivarföreningen KFO och har kunnat tillämpa deras kollektivavtal med en beräkningsperiod på sex månader. Nu menar dock Försäkringskassan att lagen om arbetstid i husligt arbete går före kollektivavtalet. Egna arbetsgivare ska enligt Tomas Sundberg inte ens fylla i uppgifter om beräkningsperiod eftersom den alltid ska vara högst fyra veckor.
– Ja, i dessa fall gäller alltid högst 4 veckor. Om assistenten omfattas av lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete men arbetar under ett kollektivavtal ska bedömningen av den arbetade tiden ändå göras direkt mot lagen och inte kollektivavtalet, säger Tomas Sundberg.
Den högsta tillåtna ordinarie arbetstiden för en assistent som omfattas av lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete är enligt Tomas Sundberg dessutom 40 timmar
– Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar i veckan i genomsnitt under 4 veckor.
Men enligt lagen om arbetstid i husligt arbete kan ju övertid tas med 48 timmar på en fyraveckorsperiod, vilket skulle ge maxarbetstid på upp till 52 tim/vecka?
– Det stämmer, om det finns särskilda skäl kan arbetstiden vara längre, då får övertid tas ut med högst 48 timmar under högst 4 veckor, men högst 300 timmar under ett kalenderår.
Hur ser du på att det nu blir mycket mindre flexibilitet med arbetstider för assistenter hos egna arbetsgivare?
– Det är en konsekvens av de bestämmelser som nu gäller i vårt uppdrag i 51 kap. 16 § i socialförsäkringsbalken.
När arbetsgivaren fyller i uppgifter om assistentens beräkningsperiod ska den sammanlagda (ackumulerade arbetstiden) anges. Om en handläggare på Försäkringskassan då ser att genomsnittet i mitten/slutet av beräkningsperioden ligger högt kan anordnaren kontaktas.
– Om det ser ut som att det kommer att bli för mycket arbetstid hör vi av oss och frågar hur planeringen ser ut för resten av beräkningsperioden.
Det blir mycket jobb för handläggarna?
– Ja det blir det och även för anordnarna, den här lagändringen ställer stora krav på uppgiftslämnande till oss. I vår tolkning av hur bestämmelsen ska tillämpas vill att ska bli så lätthanterligt som möjligt alla och att våra handläggare normalt ska behöva hålla reda på endast en månad inför varje utbetalningstillfälle.
Vad händer om arbetstiden överstiger 48 timmar/vecka när beräkningsperioden är klar?
– Då betalas inte assistansersättning ut för det som överstiger det tillåtna. Detta ser vi först mot slutet av varje beräkningsperiod.
Kommer ni att kontrollera om assistenter arbetar lång tid i sträck och inte har veckovila eller dygnsvila?
– Nej det går vi inte in på här, det blir en arbetsgivarfråga. Men vi har alltid en möjlighet att påtala för anordnaren eller Arbetsmiljöverket om vi ser någon som tex arbetar mycket långa perioder i sträck. Assistenterna ska vara pigga och inte utarbetade. Om någon arbetar för mycket och är uttröttad finns risk för olyckor och försämrad kvalitet.
I blanketten Tidsredovisning för assistansersättning (FK 3059) anger assistenten sin bostadsort och sitt personnummer. Tomas Sundberg berättar att hösten 2015 kommer det att finnas tekniska möjligheter att se om en assistent arbetar mer än 48 timmar/vecka totalt hos flera brukare eller anordnare.
– Vi håller på att utveckla ett nytt IT-system där vi via assistentens personnummer, kommer att kunna se om denne totalt arbetar mer än tillåtet hos flera brukare.
Kan detta vara ett sätt komma undan arbetstidsreglerna idag?
– Ja, möjligen, assistenten kan vara anställd hos samma brukare av två olika anordnare, samtidigt som en brukare kan anlita flera anordnare.
Hur ser du på om en assistent samtidigt har andra arbeten som inte har med assistans att göra och då totalt jobbar mycket mer än 48 timmar/vecka?
– Det finns en risk att en sådan stor arbetsinsats påverkar kvaliteten av insatsen personlig assistans och därmed kan brukaren drabbas på ett negativt sätt. I dagsläget kan Försäkringskassan inte göra något åt detta men vi följer utvecklingen.
Assistenten kan även ha F-skatt eller vara anställd via ett egetföretag, då undantas de normalt från arbetstidsbestämmelserna, även om de skriver upp tiden på samma sätt som en anställd assistent. Detta togs upp i en tidigare intervju på Assistanskoll där en f-skattande assistent intervjuades.
– När det nya IT-stödet införs kan vi se hur många assistenter som gör på detta sätt, säger Tomas Sundberg.
Är det vanligt?
– Vi fick en fråga ganska nyligen av en assistent som frågade om detta var möjligt. Du kan ju ha en F-skattsedel av olika anledningar och då kan du sälja dina tjänster även till en assistansanordnare. Detta är egentligen en fråga för Skatteverket att hantera.
Kommer det ständigt att komma nya sätt att komma runt arbetstidsreglerna tror du, som i en katt och råtta lek?
– Det vågar jag inte spekulera i, vi får se vad som händer. Om assistenter arbetar långt mer än vad lagen tillåter går det ut över kvaliteten på assistansen. Och vi har ett intresse av och känner ansvar för att assistansen som ges håller god kvalitet.
Synen på hur mycket regler det behövs kring assistenternas arbetstider har varierat sedan 1994. Det har gått från mycket få begränsningar till allt fler. Assistanskoll frågar Tomas Sundberg om vad han tror detta beror på.
– Vi har inte tittat på detta tidigare och reglerna har varit otydliga om vad som gäller.
Har attityderna i samhället till detta ändrats tror du?
– ”Fuskutredningen” visade ärenden där assistenter arbetat väldigt mycket och vi har tidigare inte kunnat sätta stopp för det. Vi har i flera ärenden sett att anhörigassistenter arbetat i stor omfattning.
Många har ju sett det som en frihet att kunna ha med sig en assistent under en helg på en resa, hur ser du på det, kan det inte vara upp till dem att avgöra om det fungerar?
– Det kan man fortfarande, om man reser en vecka kan man ta med sig en assistent som arbetar mycket under den veckan och som kompenseras före eller efter resan med ledig tid, säger Tomas Sundberg.
Vidare läsning
Tidsredovisning för assistansersättning (FK 3059)
Information om hur Blankett 3059 fylls i
Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning FK 3059
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.