läs skrivbordsversionen istället
Wenche Willumsen, DHR - "särskilda boenden för assistansberättigade är ett steg tillbaka"
Citat:
Det är fascinerande att se hur historielösa vi är, nu är vi på väg tillbaka till en institutionalisering och det har inte ens gått 20 år sedan assistansen kom.
Intresset för kollektiva lösningar grundas ofta i ett anhörigperspektiv, där föräldrar kan vara oroliga för hur barnen ska klara sig som vuxna.
Risken är att det handlar mer om ekonomi och om det är praktiskt för omgivningen att viss grupp människor bor tillsammans.
Om det skulle börja bli en spridd utveckling kan man vara säker på att någonting har gått galet, som att assistansreformen är på väg att krascha.
Om man tvingas till systematiskt samutnyttjande av assistansen är det inte personlig assistans längre, då är det boendeservice och institution.
Patrik Anselm, Vivida Assistans, svarar på frågor och kritik om assistansboenden
Citat:
Vividas assistansboende är sprunget ur ett direkt behov från våra kunder, en uttrycklig önskan om att inte bli isolerade utan att kunna få bo tillsammans med andra.
Den personliga integriteten är viktig och det är den boende själv (eller i vissa fall deras gode man eller föräldrar) som får avgöra om de vill dela personal eller ej.
Tidigare artiklar
Folkpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov
Citat:
Denna nya tillämpning från FK har bland annat inneburit att man som individ inte längre har rätt att få hjälp med de grundläggande behoven trots att man behöver hjälp med av- och påklädning, med måltider m.m.
Med utgångspunkt från Försäkringskassans alltmer restriktiva bedömningar vad beträffar grundläggande behov enligt § 9a LSS finns anledning att även tydligare definiera vad vi menar med grundläggande behov. Detta för att lagens intentioner inte ska urholkas.
Begreppet "goda levnadsvillkor" innebär att en persons livssituation ska jämföras med en person utan funktionsnedsättning, man ska kunna leva som andra.
Vänsterpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov
Citat:
För de personer som blir av med sin assistansersättning innebär det ofta en personlig katastrof. Möjligheterna att leva ett liv som andras begränsas påtagligt, trots uppenbara behov av assistans som tidigare hade lagstöd.
Riksdagen bör därför begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till ändring av 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, så att man uppfyller ursprungsintentionerna i LSS om möjligheten att leva ett liv som andra.
Tidigare artiklar
Det har talats om "tid där assistenten är till förfogande", men det tar inte instrumentet hänsyn till, detta ska handläggaren bedöma. Lagen kan ändra sig över en natt, instrumentets uppgift är att kartlägga personens alla behov.
Samtidigt kommer det att vara så att frågor om grundläggande behov kan upplevas som mycket integritetsnära.
Lagstiftningen säger att beslut ska fattas i timmar och timmar räknas i minuter.
Den enskilda personen som behöver hjälp att exempelvis gå på toaletten måste tala om det på något sätt.
Tidigare artiklar
Ickevalsalternativet för den som väljer kommunen men inte vill välja en speciell utförare tas fram genom en i förväg fastställd turordningslista där de godkända utförarna ingår, turordningen i listan är lottad.
Jag ser LOV som en förlängning av det kundvalssystem som redan skapats i personlig assistans. Vi vill inte ersätta den modellen utan anser att den enskilde ska få assistans av kommunen bara när han/hon inte vill välja någon specifik privat utförare.
Vi gör avstämningar med Skatteverket en gång om året för att kontrollera att utförarna utför uppdraget/åtagandet på ett korrekt sätt.
Statistik över kommuner som upphandlat sina assistansenheter
Sedan 2008 har allt fler kommuner valt att låta privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. Assistanskoll listar de kommuner som gjort detta, vilket företag som vunnit upphandlingen och tiden de fått i uppdrag att vara kommunala utförare.
En viktig utgångspunkt i ett modernt välfärdsamhälle är att alla medborgare ska behandlas med respekt och ges likvärdiga möjligheter.
Detta upplever personer som har fyllt 65 år när behovet av assistans uppträder som en orättvisa.
Dagens lagstiftning om assistansersättning är föråldrad när det gäller synen på assistansersättning efter 65 år.
Tidigare artiklar
Patrik Häljeryd, Sandvikens kommun - "Vi tillåter inte att assistenter använder egen bil i arbetet"
Citat:
Efter protesterna ändrade vi dock hållning så att assistenten kan köra den assistansberättigades bil, om det skrivs ett avtal mellan arbetsgivare och assistansberättigad.
Har ni övervägt att skriva avtal med enskilda assistenter om att just deras bil skulle kunna användas i tjänsten?
- Frågan var uppe, men nämnden var enig om det då är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla en bil. Det är samhällets ansvar att den assistansberättigade kan ta sig fram vilket normalt sker med kollektivtrafik och färdtjänst.
Statistik över större assistansanordnare 2008-2010
Den 20 oktober 2010 förvärvade Frösundakoncernen Norlandia Care Assistans med ca 100 kunder. Detta innebär att ägarkoncentrationen fortsätter i assistansbranschen. Sedan 2007 äger tre riskkapitalägda koncerner en allt större del av assistansmarknaden. Assistanskoll visar statistiskt hur utvecklingen skett sedan 2008 till idag och vilka företag som ingår i de olika koncernerna.
Statistik över kommuner som upphandlat sina assistansenheter
Sedan 2008 har allt fler kommuner valt att låta privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. Assistanskoll listar de kommuner som gjort detta, vilket företag som vunnit upphandlingen och tiden de fått i uppdrag att vara kommunala utförare.
Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.
Annonsering på Assistanskoll: sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll. Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Assistanskoll listar 191 assistansanordnare, av dessa har 171 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 171 anordnarna har tillsammans 6 633 kunder, vilket motsvarar ca 32 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 61 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 886 (sep 2010) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3400 personer (dec 2009) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 51 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 61 procent av den icke-kommunala marknaden.
Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 4 054 e-postadresser varav ca 335 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,
Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".
Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.