Lyssna

ISF lämnar slutrapport

Den 30 november kom slutrapporten från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) om hur assistansbedömningarna utvecklats sedan 2003. ISF konstaterar att fler får avslag på nyansökningar och att antalet personer som får sin assistansersättning indragen ökat till ca 300 per år.

ISF vill se en utredning av hur ambitionen om delaktighet och de ökande kostnaderna ska balanseras i förhållande till varandra.

ISF lämnar slutrapport om assistansbedömningarna

Helena Höög, ISF – "Lagstiftaren bör utreda de motstridiga intressena full delaktighet och kostnadsminskning"
Citat:

Det har signalerats från politiskt håll att det behövs åtgärder för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen. Av den anledningen menar ISF att lagstiftaren behöver överväga hur de här båda intressena ska balanseras.

Om det är 40 % som inte har någon LSS eller SoL insats från kommunen efterföljande år tyder det på att de inte har det hjälpbehov som krävs.

Bortsett från avdrag för make/maka, huvudman osv så beviljar Försäkringskassan oftast den tid som personen bedömer att den behöver. Det kan tyda på en ökad delaktighet hos dessa...

Vilka siffror finns som visar omfattningen av det stöd som kommunerna beviljat till personer som förlorat sin assistansersättning?
– Det finns inte siffror för hela perioden, men det finns för åren 2008 och framåt.

Tidigare artiklar

Information om kommunernas stöd togs inte med i ISF:s rapport

Under en utfrågning kom det fram att det finns uppgifter om hur mycket stöd kommunerna ger de som förlorat sin assistansersättning. Det ansågs dock inte finnas tid att sammanställa och ta med det i ISF:s rapport.

Frukostmöte om ISFs rapport visar vad som inte kom med i rapporten

Läs även: Föräldrakraft: ISF:s rapport styrdes av regeringen

Starka reaktioner på ISF:s rapport

Det har kommit stark kritik mot rapporten både från forskare och brukarrörelsen. Dels mot att kostnader för delaktighet inte ses som självklart och att rapporten inte visar omfattningen av kommunernas stöd.

Niklas Altermark, statsvetare, Lunds universitet – "ISF antyder att delaktighet är en "ambition" som har en prislapp"
Citat:

Uttalandet antyder att delaktighet inte betraktas som ett ovillkorlig politiskt mål och som en absolut rättighet, utan som en "ambition" som har en prislapp.

Genom att formulera sig som de gör så måste de mena att det faktiskt kan finnas en punkt där delaktighet för personer med funktionshinder kan bli för dyrt, eller har gått för långt.

Det innebär ett skifte i den funktionshinderpolitiska diskussionen, där vi går från att prata om hur vi uppnår full delaktighet i samhället, till att prata om hur mycket delaktigheten får kosta.

Barbro Lewin, funktionshinderforskare – "Rätten till delaktighet ska utgå från individens mål i livet"
Citat:

Förslaget riktar ljuset på politikernas ansvar för balansen mellan de olika, ofta motstridiga, krav som ställs.

Det verkar också vara vattentäta skott mellan bedömningen av grundläggande och andra personliga behov.

Riksdagen måste förtydliga de grundläggande behoven och deras relation till andra personliga behov. Då kan LSS-tanken återupprättas.

Man måste utgå från förmågan och önskemålen – det är ju de som skapar delaktigheten. En startfråga kan vara "Hur tänker du dig att personlig assistans ska kunna underlätta vardagstillvaron för dig?"

Brukarrörelsen reagerar på ISFs rapport
Citat:

Sophie Karlsson IfA
IfA uppfattar det som att ISF menar att delaktigheten riskerar att bli för dyrt, vilket vi förstås ifrågasätter å det starkaste!

Om personlig assistans beviljas via beslut från kommunen enligt LSS så ska den insatsen, precis som assistansersättning, beviljas i tillräcklig omfattning.

Jonas Franksson, STIL
Situationen är kritisk eftersom kommunerna inte har någon beredskap och våra rättigheter i slutändan avgörs av storleken på den kommunala budgeten.

40 % är en väldigt hög siffra så detta är något som jag studsar på, men ISF verkar snarare släta över det hela.

STIL släpper skuggrapport

I skuggrapporten "Innan levde jag, nu existerar jag" beskrivs följderna för nio personer som förlorat sin assistansersättning. STIL vill visa att kommunernas stöd inte räcker till för de som förlorar sin assistansersättning.

Rapport från STIL - "Innan levde jag, nu existerar jag"

Christine Bylund, STIL - "Inte behovet som styr"
Citat:

ISF-rapporten kommer att ta fram siffror och med dessa argumentera för att det inte är så många som fått indragen assistans rent statistiskt.

Vi tar upp det som inte kommer att synas, det vill säga följderna för de personer som drabbats.

Från att tidigare levt aktiva liv tillsammans med sina assistenter och kunnat göra en massa saker har de nu bara hjälp med det mest basala i livet.

I vissa fall så har man ansett att personen ifråga inte ska tillhöra någon av LSS personkretsar över huvud taget.

Bland annat gäller det att förstå att inte lita blint på att handläggaren vill en gott. De måste överbevisa honom eller henne.

STIL förslår lagändring

Om bedömningen av grundläggande behov ska ändras behöver § 9a i LSS ändras. STIL har i ett brev till Barn, Äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér gett exempel på ett konkret förslag till lagändring.

STIL ger förslag på lagändring

STIL, Jonas Franksson och Susanne Berg- "En lagändring är nödvändig"
Citat:

Plötsligt, efter en nytolkning, är ens rättighet inte värd något.

I Socialutskottet finns det en majoritet som vill ändra på den här utvecklingen och vi visar att det skulle gå att med bara med några meningar.

Vi har varit väldigt bra på att föra en politisk kamp, men vi har aldrig fört en facklig kamp.

Vi har ett kontrakt mellan individ och stat och vi är vana vid att staten är god. Men vad händer när staten inte är det?

Tidigare artiklar

Riksdagsmotioner om assistans

Antalet motioner berör personlig assistans är färre än tidigare år. Det finns motioner från tex Socialdemokrater, Folkpartister och Sverigedemokrater.

Höstens riksdagsmotioner om assistans

Tidigare artiklar

ISF lämnar rapport om kommunala assistansutförare

Enligt en ny ISF-rapport saknar de flesta kommuner tydlig redovisning av vad de använder assistansersättningen till och ibland räknar de in kostnader som inte ska täckas av timbeloppet.
Rapportens författare, Tomas Agdalen, menar att olika undersökningar visar att timbeloppet generellt ligger för högt och föreslår olika timbelopp för olika typer anordnare.

ISF vill se olika timbelopp för olika typer av anordnare

Assistanskolls behovsräknare

Det är nu möjligt att spara utkast på datorn av beräkningar du gjort i Assistanskolls Behovsräknare som är ett hjälpmedel där du gör en egen bedömning av ditt behov av personlig assistans. Behovsräknaren utgår från samma kategorier som Försäkringskassan använder i sina frågor under bedömningen.

Förbered dig inför din assistansbedömning är en guide från Assistanskoll som ger hjälp och råd till dig som söker assistansersättning eller har en omprövning.

Se vilka anordnare som har tillstånd hos IVO

IVO:s register över assistansanordnare med tillstånd
(Välj LSS 9:2p i Lagrum)

Lista på anordnare med tillstånd från IVO och vilka av dessa som deltar i Assistanskolls jämförelsetjänst

Kommande artiklar

Få ut det bästa av personlig assistans

Annika har tränat mycket med vikt-manschetter. Hon har använt de när hon sett på teve och det har gjort henne starkare så hon kan göra saker som hon inte kunnat tidigare. Det har även gett henne bättre balans så hon sitter bättre och säkrare i rullstolen.

Hur löser du som assistansanvändare dina problem? Har du några smarta idéer, några små uppfinningar som underlättar din vardag? Tror du andra skulle kunna ha nytta av dem? På PA-tips samlar och sprider vi tips och idéer som kan göra livet lättare.
Läs mer om Personlig Assistans tips

Faktabas med information om personlig assistans

I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.

Informationsguider för assistansanvändare

Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.

Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.

Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.

Jämför och välj bland 268 assistansanordnare

Assistanskoll listar 268 assistansanordnare, av dessa har 234 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 234 anordnarna har tillsammans 10 438 kunder, vilket motsvarar ca 52,1 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 84,7 procent av de som väljer privata anordnare

Uppskattningen baserar på 16 124 (nov 2014) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3896 personer (okt 2013) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 61,5 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 84,7 procent av den privata marknaden.

Statistik om assistans

Assistanskoll har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik

Kollektivavtal jämförs

Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)

Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil

Kommuner som länkar till Assistanskoll

Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här

Läs intervju med Socialstyrelsen som rekommenderar kommuner att informera om assistanskoll: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information"

Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"

Länka till vår hemsida!

Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll

Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.

Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 6 000 e-postadresser varav ca 725 är assistansanordnare och 1 000 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.

Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81

Erik Tillander
journalist,
08-506 221 81


Få Assistanskolls artiklar i din brevlåda! Prenumerera på nyhetsbrevet..

Skicka sidan till: