läs skrivbordsversionen istället
Bengt Eliasson, talesperson i funktionshinderfrågor, är mycket kritisk till att alltfler domar i Högsta Förvaltningsdomstolen försämrar rätten till personlig assistans. Senast att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning.
Bengt Eliasson, Folkpartiet – "Att vara delaktig i samhället bör vara ett grundläggande behov"
Citat:
Det finns uppenbarligen, hur ska jag uttrycka mig, delar av det offentliga Sverige som under flaggen att man vill ha ett förtydligande är ute efter att försämra.
Till de grundläggande behoven bör enligt vår mening också räknas behov av att kunna vara delaktig i samhället, till exempel att arbeta, studera eller ha annan meningsfull sysselsättning, att vara förälder eller ha förtroendeuppdrag.
Eftersom det inte ligger några politiska beslut bakom de här praxisförändringarna, måste lagen ses över så fort som möjligt.
Läs också: Göteborgsposten tar upp hårdare assistans-bedömningar och Svenska nätverket för handikappforskare larmar att LSS urholkats
Tidigare artiklar
I en tidigare intervju säger advokaten Mathias Blomberg att allmänna ombudet för socialförsäkringen (AO) bara drivit fall som gör det svårare att få assistans, tex domen om att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning. AO svarar nu på kritiken.
Jag kan i viss mån förstå att det kan finnas tvivel om AO:s självständiga ställning. Framför allt därför att AO – även om AO är organisatoriskt självständig – är placerat på Försäkringskassans huvudkontor...
Han skulle troligen ha en annan åsikt om han känner till att jag i huvudparten av de mål jag driver har en annan uppfattning i rättsfrågan än Försäkringskassan.
Det ena överklagandet gällde frågan om behov av hjälp med dusch samt av- och påklädning i samband med träning skulle anses som ett grundläggande behov. Jag anser till skillnad från Försäkringskassan inte det.
Tre beslut är mycket få, av de drygt 60 Försäkringskassebeslut AO har överklagat hittills i år är ca hälften överklaganden till fördel för den försäkrade.
Det är mycket upprörande att allmänna ombudet "anser" och driver att tex dusch och av/påklädning vid träning inte bör vara ett grundläggande behov, säger Wenche Willumsen, rättighetspolitisk ombudsman på DHR.
Wenche Willumsen, DHR – "Märkligt att Allmänna ombudet "anser" vad som inte ska vara assistans"
Citat:
Om AO inte ser assistans vid duschning och av/påklädning i samband med träning som ett grundläggande behov verkar AO inte ha någon koll på hur illa det står till med det allmänna hälsotillståndet...
Här verkar AO vara ute efter något sorts golv för vad som ska ingå i grundläggande behov.
Och om AO är statens "advokat" – då är det inte mer än rätt att assistansberättigade har sina jurister – var ska vi annars få motsvarande kompetens.
Tidigare artiklar
Det finns en likhet mellan besparingar i personlig assistans och det som nu sker i flyktingpolitiken säger Maj Karlsson. När kostnaderna går över en viss gräns, slutar man tala om rättighetslagstiftning och istället genomförs kostnadsdämpande åtgärder.
Maj Karlsson, Vänsterpartiet – "Jakten på kostnader i personlig assistans har helt tagit över"
Citat:
Jag tycker det är skrämmande, jag är oroad över en socialdemokrati som uttrycker sig så.
Vi vill utmana de rika i samhället. Men det är lättare att skära på flyktingar och funktionsnedsatta.
Den nuvarande regeringen säger däremot rakt ut att de måste spara pengar. Fördelen om man ska vara krass, är att det då går att reagera och kräva ansvar.
Det har det gått från ett livsperspektiv mot ett vårdande perspektiv. Man har gått ifrån den ursprungliga iden med assistans.
Tidigare artiklar
Socialstyrelsens kritik mot kommunerna är orättvis säger Ellinor Englund, jurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Hon säger att det troligen finns en felaktig uppfattning om vad assistans innebär. Hon ifrågasätter också att det skulle ingå i assistans att sköta om ett husdjur.
Man kan kanske tycka att om man får assistansersättning ska man kunna göra vad som helst med sin assistans.
Med tanke på att skötsel av katt och hund etc. inte torde ingå i assistentens arbetsuppgifter, inte heller att sköta om lite större barn – så kan man nog inte tolka det så att allt som "andra" kan göra ingår.
Skulle du säga att ett familjehem som tillhör LSS personkrets ska ha en högre kvalitet än ett som beviljas enligt SoL och i så fall varför?
Anser du att det finns en naivitet om att det inte ska finnas en gräns?
– Ja det kan man säga, det måste finnas en gräns. Det finns väl ingen lag i det här landet som inte har en gräns.
Att assistansberättigade inte skulle kunna ha husdjur eller resa på semester utomlands vore totalt orimligt. IfA och STIL bemöter SKL:s krav på gränser i personlig assistans.
IfA och STIL bemöter Sveriges Kommuner och Landsting
Citat:
Jonas Franksson, STIL
SKLs resonemang går ut på att kringskära vad du kan göra som människa, det blir som att förflyttas till en 50–talskontext
Det har samtidigt uppstått en praxis under åren där det blivit möjligt att vara förälder tack vare assistansen.
Sophie Karlsson, IfA
Skälig levnadsnivå utgör en lägsta gräns för alla samhällsmedborgare i Sverige. För personer med omfattande funktionsnedsättningar ligger den politiska ambitionen högre.
Den assistansberättigade väljer var man vill åka på semester, det är inte upp till kommunen att begränsa.
Tidigare artiklar
Danica Kragic utvecklar autonoma system som är en del i utvecklingen av robotar. Hon anser att det inom tjugo år finns någon sorts robotar som kan ge hjälp till personer med funktionsnedsättning.
Jag kanske inte skulle tycka att dialogen med roboten var lika viktig om jag inte ser hur det kan tillämpas hos min son. Roboten behöver kunna se att om min son är orolig eller glad och tolka det.
Om de är för lika människor får man mänskliga förväntningar på systemet.
I miljöer där det går att kontrollera omgivningen finns det redan en sorts robot på hjul som följer efter en person, som kan se om en den personen fallit, som talar med personen, påminner om mediciner osv.
Om vi kan underlätta att fler bor kvar hemma eller få självbestämmande via autonoma system skulle Sverige kunna vara i framkanten av en sådan utveckling i teknik och forskning.
I doktorsavhandlingen Familjeliv med personlig assistans har Viveca Selander på Sociala institutionen vid Stockholms universitet intervjuat åtta assistansanvändare och deras familjer om att vara förälder och ha personlig assistans.
Ny avhandling om att vara förälder och assistans¬användare
Enligt IVO:s rapport Personlig assistans under luppen gjordes 259 klagomål på personlig assistans mellan 1 juli 2011 – 31 december 2014. De flesta gäller brister i utförandet av insatsen.
Fem gånger fler klagomål på personlig assistans än på andra LSS-insatser
Vår löneguide är uppdaterad med SCB:s nya uppgifter om grundmånadslöner för privatanställda assistenter. Jämför med kommunala månadslöner...
Till löneguiden för personliga assistenter
I vår guide "OB-ersättning för personliga assistenter" kan du kolla vilken ersättning du har en viss dag eller en viss timme på en dag.
Hur fungerar individuell lönesättning? Se vad KFO, Vårdföretagarna och Kommunal säger om detta.
Det är nu möjligt att spara utkast på datorn av beräkningar du gjort i Assistanskolls Behovsräknare som är ett hjälpmedel där du gör en egen bedömning av ditt behov av personlig assistans. Behovsräknaren utgår från samma kategorier som Försäkringskassan använder i sina frågor under bedömningen.
Förbered dig inför din assistansbedömning
är en guide från Assistanskoll som ger hjälp och råd till dig som söker assistansersättning eller har en omprövning.
IVO:s register över assistansanordnare med tillstånd
(Välj LSS 9:2p i Lagrum)
Hur löser du som assistansanvändare dina problem? Har du några smarta idéer, några små uppfinningar som underlättar din vardag? Tror du andra skulle kunna ha nytta av dem? På PA-tips samlar och sprider vi tips och idéer som kan göra livet lättare.
Läs mer om Personlig Assistans tips
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.
Assistanskoll listar 283 assistansanordnare, av dessa har 248 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 248 anordnarna har tillsammans 11 313 kunder, vilket motsvarar ca 56 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 88 procent av de som väljer privata anordnare
Uppskattningen baserar på 16 155 (augusti 2015) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 4 100 personer (okt 2014) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 63,2 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 88 procent av den privata marknaden.
Assistanskoll listar även kommunala utförare på samma villkor. Just nu deltar två kommuner i jämförelsetjänsten.
Vi jämför bla assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter.
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 6 500 e-postadresser varav ca 750 är assistansanordnare och 1 000 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81
Erik Tillander
journalist,
08-506 221 83
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.