Martin Klepke, ledarskribent, Arbetet – ”Jag är övertygad om att det skickas politiska signaler till Försäkringskassan”
Att föräldraavdraget, som skulle ge fler barn assistans, haft motsatt effekt visar på ett demokratiproblem, säger Martin Klepke, ledarskribent på Arbetet.
– Tyvärr har bilden av LSS som något kostsamt som till varje pris måste slaktas fått stort spelrum hos politiker, allmänhet och Försäkringskassan.
Antalet assistansberättigade har fortsatt minska under 2023, nu senast i nov, trots lagändringarna i stärkt rätt till assistans som trädde i kraft 1 jan 2023. Martin Klepke kan inte se någon annan orsak till detta än att en avslagslinje prioriteras i det löpande bedömningsarbetet på Försäkringskassan.
– Man trodde att cirka 2000 ytterligare personer skulle få LSS och att vi skulle komma tillbaka, i alla fall nästan, till de siffror som var för några år sedan. I stället har minskningen fortsatt. Tyvärr har bilden av LSS som något kostsamt som till varje pris måste slaktas fått stort spelrum hos politiker, allmänhet och inte minst hos Försäkringskassan. Det har drivits på av flera beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen som gått rakt emot mot lagens intention.
Ett demokratiproblem
Försäkringskassan säger att de nu vid bedömning av assistansbehov hos barn först drar av de behov som de anser inte beror på funktionsnedsättningen, och därefter drar av föräldraavdraget. Enligt Cecilia Blanck, JAG, innebär detta att det nu görs dubbla avdrag för föräldraansvar. Hon menar att tanken med lagändringen ”Stärkt rätt till assistans” 1 jan 2023 var att Försäkringskassan ska dra av föräldraavdraget från barnets totala assistansbehov utan att dra av behov innan dess som inte beror på funktionsnedsättningen. Martin Klepke anser att Försäkringskassans tolkning innebär ett demokratiproblem.
– Utredningens ordförande Fredrik Malmberg säger att det är en felaktig tolkning och att utredningen aldrig föreslagit dubbla föräldraavdrag. Ansvarig minister, när det klubbades, Lena Hallengren, säger att det är en felaktig tolkning och att utredningen aldrig föreslagit dubbla föräldraavdrag. Ändå gör Försäkringskassan detta. Det är fullständigt otroligt. Att Försäkringskassan vägrar tillämpa lagarna som beslutats måste lyftas som ett demokratiproblem.
”övertygad om att det skickas politiska signaler till Kassan”
Jonas Franksson, STIL menar att det kanske ges politiska signaler till Försäkringskassan om att hålla ner antalet beviljanden. Martin Klepke säger sig vara helt övertygad om att det är så det ligger till.
– Sverige som nation har aldrig varit rikare. Trots detta har vi lurats tro att vår välfärd tvunget måste monteras ned ytterligare. Denna syn från politiker impregnerar Försäkringskassans arbete. Det saknar betydelse att LSS är en rättighetslagstiftning, Försäkringskassan letar ändå efter lagtolkningar som kan berättiga neddragningar.
Kommer trycket från tjänstemän i departement/myndigheter eller politiker?
– På riksdagsnivå är det definitivt från politiskt håll. Ingen riksdagspolitiker kan skylla sina beslut på tjänstemännen. På kommunnivå har vi många gånger sett att tjänstemän växt sig starka vid sidan av fritidspolitiker. På många håll delegeras också LSS-beslut till tjänstemän. Det är dock alltid politikerna som har det slutliga ansvaret.
Ser ny utredning som en kommande attack
JAG har protesterat på planer på en ny statlig utredning där det övervägs nya omprövningar, begränsad anhörigassistans, och gps-övervakning av assistenter.
Martin Klepke ser detta som en kommande attack mot LSS där regeringen vill aktualisera möjliga inskränkningar i LSS.
– Inget nytt har tillkommit, frågan behöver inte utredas ännu en gång med besparing som möjligt förslag - om man inte vill ha just ett besparingsförslag som resultat.
Svårt att skära ner öppet på LSS
I budgeten för 2023 låg ett besparingskrav för samtliga statliga verksamheter och i budgeten för 2024 lades ytterligare, med vissa undantag, en procents tvingande besparingar för statlig verksamhet.
– När det gäller LSS kan man inte sätta besparingskrav på samma sätt, eftersom det är en rättighetslagstiftning som ska utgå från alla människors lika värde.
Så därför måste man skära ner i smyg?
– Just det, via ny rättspraxis som plötsligt uppstår och sedan tolkas av Försäkringskassan och kommunerna. Även om vi varit med om mycket under det senaste decenniet har ingen politiker ännu öppet velat gå ut med att alla människor inte bör tillmätas samma värde och att en del, till exempel funkisar, inte ska ha samma mänskliga rättigheter som andra.
Samma sak, fast värre, sker med ledsagningen
Indragningar av tex Ledsagning till synskadade, oftast med hänvisning till förändrad rättspraxis kommer ur samma dynamik, säger Martin Klepke.
– Det är samma mekanismer och besparingsiver på de utsatta som aktiveras även där. Ledsagning för synskadade blev en besparingspost när det överfördes från LSS till socialtjänstlagen. Jättebra, då struntar vi i det, ansåg en mängd kommuner och 65 procent av alla med ledsagning för synskada har nu blivit av med sin ledsagning. Andra kommuner införde raskt avgifter, upp till över 400 kronor per timme.
Varför tror du det skurits ner ännu mer på ledsagningen, är det för att färre protesterar där?
– Nja, snarare för att det varit lättare att skära just där. Ledsagning har hamnat mellan stolarna och därmed har det blivit möjligt att tillämpa lagstiftningen olika och att tolka rättspraxis olika i olika kommuner. I somras slog en utredning från Socialstyrelsen fast att många enskilda numera inte får den ledsagning som behövs för att kunna leva som andra. Kraven för att se ledsagning som grundläggande rättigheter är alltså tydliga.
Ser ett paradigmskifte
Martin Klepke ser ett paradigmskifte i synen på rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det stöd de ha rätt till.
– Tidigare fanns en självklar syn på alla människors lika värde, även för människor med funktionsnedsättningar. Det arbete som Bengt Lindqvist (S) började och framför allt Bengt Westerberg (FP) slutförde när LSS klubbades var så tydligt baserat på uppfattningen om människors lika värde och ett fördömande av diskriminering. Nu har samhällsandan ändrats avsevärt. Det gör den inte av sig själv.
Vad beror det på då?
– Jag tror dels det beror på en patologisk drift hos många politiker att montera ned stöd och hjälp och skylla på att vi inte har råd att låta alla människor ha samma värde, dels att vi i politisk retorik på senare år fått höra att vissa andra utpekade grupper inte bör ha samma rättigheter och värde som andra.
Sker oavsett färg på regering
Nedmonteringen av LSS har skett oavsett färg på regering säger Martin Klepke. Före nödstoppet 2018 drog Socialdemokraterna åt tumskruvarna med tex Regleringsbrev till Försäkringskassan.
– Det är svårt att beskriva det som hände under den dåvarande S-regeringen som annat än en total härdsmälta på Socialdepartementet. Dessbättre har partiet hämtat sig någorlunda men inget parti driver frågan som man skulle önska. Det var ganska symptomatiskt att på ett politikmöte jag var på för en tid sedan togs denna fråga bara upp av Vänsterpartiet och KD.
Varför sker detta oavsett regering?
– Det är nog både en följd av en övernitisk ambition att följa devisen ”politik är att montera ned tidigare framsteg” och ett samhällsklimat där grupp ställs mot grupp
Vad behövs för att förändra detta?
– Vi behöver få nya politiker med samma patos som Bengt Lindqvist och Bengt Westerberg och få i gång en diskussion om det verkligen är rimligt att 77 procent av alla LSS-ansökningar avslås. För det är så många som får avslag i dag, säger Martin Klepke.
Martin Klepke intervjuades av Kenneth Westberg 2023-01-03