läs skrivbordsversionen istället
Personlig assistans är en fantastisk frihetsreform säger Stefan Nilsson och säger att Miljöpartiet vill värna den.
– Det är viktigt att nu se över de privata företagens roll. För att värna reformen måste man agera mot vinstuttagen istället för att bli mer restriktiv med att bevilja assistanstimmar.
Stefan Nilsson säger att Miljöpartiet stödjer den nyligen tillsatta utredningen Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster.
– I samband med att chefen på Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) redovisade rapporten "Kommunernas kostnader för assistansverksamhet" för oss i Socialutskottet sade han att enorma vinster tas ut. Miljöpartiets inställning är att företag som är verksamma inom personlig assistans i sin bolagsordning ska ha huvudsyftet är att driva vård och omsorg, inte dela ut vinst.
Vill ni se SVB-bolag där högsta vinst är statslåneräntan + 1% på satsat kapital?
– Vi tycker man ska överväga det ja.
Hotar de privata företagen reformen?
– Nej, men om det försvinner för mycket i vinster kan det i sin tur leda till att Försäkringskassan och kommunerna försöker spara pengar, då hotas reformen.
Men majoriteten har ju valt privata anordnare, många verkar nöjda med det…
– Några stora bolagskoncerner kanske lägger ner, men det kommer att finns många privata aktörer kvar även om det införs vinstbegränsning.
Många assistansberättigade är rädda för att tvingas tillbaka till kommunerna…
– Jag har svårt att tro att det skulle drabba brukarna på det sättet. Visst kommer det att innebära att vissa företag inte fortsätter, men samtidigt kan det komma nya, idéburna utförare.
Vilka är de idéburna anordnarna?
– Jag skulle räkna in kooperativen, de tror jag inte kommer att beröras restriktivt i den här utredningen.
Vårdföretagarna säger att valfriheten kommer att likna DDR…
– Det är ett orimligt påstående, i många länder har idéburna företag en hög andel, Sverige har blivit lite av kapitalismens högborg, det har gått lite för långt här.
Sedan 2008 har Försäkringskassan infört hårdare bedömningar av grundläggande behov vilket gjort att färre nybeviljas assistansersättning och fler förlorar den. Enligt Stefan Nilsson har Försäkringskassan ändrat bedömningarna utan politiska beslut.
– Det är inte bra, det måste vara en starkare demokratisk styrning, nu har vi fått bedömningar som ser snygga ut på papperet men som är omöjliga för brukaren.
Din företrädare i Socialutskottet Agneta Luttropp sade inför valet 2014 att en ändring av § 9a, med tydligare definiering av grundläggande behov, har högsta prioritet för Miljöpartiet, har du samma uppfattning?
– Miljöpartiet anser att det behövs en bättre skrivning av § 9a, det borde redan har gjorts. Men vi är fler partier i regeringen och även om vi är överens med Socialdemokraterna behövs ytterligare partier för att driva igenom detta.
Även Folkpartiet och Vänsterpartiet säger sig vilja se en förändring av § 9a…
– Ja. det vore bra om det går att hitta en bred lösning eftersom det ska hålla på sikt.
När skulle en förändring av bedömningarna kunna ske?
– Efter att den nya utredningen av personlig assistans som startar i höst är klar.
Håller du med Thomas Hammarberg som säger att Försäkringskassans förändrade bedömningar bryter mot FN-konventionen?
– Jag kan tycka det ligger en del i det. Det är klart att det inte borde vara korta bedömningar som man sedan kan backa på.
Socialstyrelsen och Susanne Billum har sagt att en redan beviljad insats inte borde kunna ändras även om lagen omtolkas, vad anser du om det?
– Det är värt att överväga men jag kan inte ta ställning till det nu. Däremot vill Miljöpartiet införa inhibition på alla beslut som överklagas så att man behåller sin assistans tills det är slutligt avgjort i domstol.
Grunden för de förändrade bedömningarna lades i ett rättsligt ställningstagande inom Försäkringskassan 2006 och ett internmeddelande 2007. Samtidigt pågick Assistanskommitten/LSS-kommitten som hade direktiv att hitta kostnadsdämpande åtgärder.
Kan Försäkringskassan ha känt tryck från politikerna att minska kostnaderna?
– Det kan ligga en del i det, LSS-kommitten lyckades inte hitta några större förslag som dämpade kostnaderna, men Försäkringskassan kan ha uppfattat det som en signal. En annan sak som kan ha påverkat Försäkringskassan är att alliansen 2006 tog över regeringsmakten, säger Stefan Nilsson.
Nuvarande regeringen låter, liksom förra regeringen, assistansersättningens schablonbelopp räknas upp via Pris o löneomräkningen (PLO), vilket inneburit höjningar på 1,8 och 1,4 % de sista två åren.Detta har inte täckt avtalade löneökningar för assistenterna.Stefan Nilsson ser det som en tillfällig lösning.
– Det är ok att göra så nu men det behövs storaförändringar av ersättningssystemet.
Vilka förändringar vill du se?
– Det skulle tex kunna vara ett krav på att en viss procent av assistansersättningen går till assistentens lönekostnader och utbildning. Assistansutredningen lade 2006 fram ett liknande förslag där 85 % skulle gå till assistentens lönekostnader. En annan modell vore att man bara ger ersättning för assistentens faktiska lönekostnader plus ett begränsat extra belopp.
Stefan Nilsson har en bakgrund som kommunal utförarchef i Knivsta och Tibro för runt tio år sedan. Han anser att kommunerna har högre kostnader än privata företag och att dagens schablonbelopp inte tar hänsyn till det.
– Dels anställer kommunerna fler assistenter på fasta anställningar och dels måste de ta alla som har assistans, de privata kan säga nej.
Hur vanligt menar du att det är att privata tackar nej till kunder?
– När jag arbetade som enhetschef var det flera som ville byta, men som fick nej och stannade i kommunen.
Barn, Äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér sade nyligen att det kommer att tillsättas en ny större utredning om personlig assistans i höst. Stefan Nilson hoppas kunna vara med och påverka direktiven till utredningen.
Kan du säga något mer om den utredningen?
– Nej, inte mer än vad jag tycker ska vara med, och att det är viktigt att brukarrörelsen är med i diskussionerna.
Ska utredningen vara parlamentarisk?
– Ja det bör den vara.
Förutom bedömningarna av assistansersättning och en ny utformning av assistansersättningens schablonbelopp vill Stefan Nilsson att en förändring av personkrets 3 tas upp i utredningen.
– Vi vill att man överväger att ta in fler diagnoser, men samtidigt behåller möjligheten att bedöma efter behov.
Stefan Nilsson vill även återuppliva LSS-insatsen ”personlig service med boendestöd” som LSS-kommitten föreslog i sitt slutbetänkande.
– Den vill jag se som en ny LSS-insats, vid sidan av de andra nio.
Ska den ersätta den assistans som idag ges av kommunerna som LSS-kommitten tänkte?
– Jag har inte studerat det så noga att jag kan säga det, men jag menar att sådan insats skulle kunna leda till att fler kan få LSS-insatser.
Bör assistansen förstatligas eller ska kommunerna vara kvar som huvudman?
– Jag tror att ett förstatligande skulle ha stora fördelar, men frågan är komplicerad.
I höstas kom ISF: s rapport om assistansbedömningarna där det framgick att ca 70 % av de som förlorat sin assistansersättning hade assistans från kommunen året efter. Det framgick dock inte hur mycket assistans de fick och rapporten sade också att.
ca 40 % av de som får avslag på nyansökan och ca 20 % av de som förlorat sin assistansersättning inte har någon insats alls från kommunen året efter.
Hur ser du på det?
– Det behöver jag titta närmare på.
Hur ser du på att ISF vill se en utredning av hur ambitionen om delaktighet och ökande kostnader ska balanseras i förhållande till varandra?
– Jag vill inte se förändringar i rätten att leva som andra. Kostnadsökningarna beror mycket på att behoven ökar när folk upptäcker vad de kan göra med assistans och det är bra.
Hur mycket får assistansersättningen kosta, finns det en gräns?
– Nej, vi kan inte tulla på detta bara för att välfärdsområdet växer. Däremot går det, som jag sagt tidigare, att spara i de vinstuttag som finns idag.
Stefan Nilsson ser fusk och kriminalitet i assistans som ett mindre problem än de stora vinstuttagen.
– Jag tror det handlar om mycket mindre pengar.
Har fusket överdrivits?
– Fusk är alltid allvarligt, men det är inte tillräckliga skäl för att tex myndigheter ska göra oanmälda hembesök hos folk, jag tycker man ska vara mycket restriktiv med den typen av intrång i människors vardag.
Vad anser du om att anordnarna nu har rapporteringsskyldighet om ändrade levnadsförhållanden hos kunderna?
– Det tycker jag däremot inte är orimligt.
Stefan Nilsson tar slutligen upp en fråga han vill ändra på, nämligen möjligheten att en assistent samtidigt kan vara god man till den assistansberättigade.
– Miljöpartiet vill ta bort den möjligheten, det blir en jävsituation. Man kan vara anhörig och god man, man kan vara assistent och anhörig men inte god man och assistent. Jag känner själv till fall där det är uppenbart att en god man varit jävig, det kan vara så att brukaren mår bäst av att bo i en bostad med särskild service men då förlorar den gode mannen sin inkomst som assistent.
Socialstyrelsen ansåg nyligen att detta inte borde förbjudas…
– Det behöver inte förbjudas, ett annat sätt att hantera det på är att man inte kan få assistansersättning för timmar som utförs av en god man.
Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG menar att en anhörig ofta är den enda som kan kommunicera med personen...
– Ja, men man skulle fortfarande kunna vara anhörig och personlig assistent även om en annan person är god man, säger Stefan Nilsson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.