Thomas Juneborg, talesperson för VIMPA – ”Intentionerna i LSS håller nu på att rämna totalt”

Thomas JuneborgDe konsekvenser Försäkringskassan beskriver av den nya domen i HFD leder till att assistansen, som den ser ut idag, avskaffas. Försäkringskassan gör en extrem tolkning av en HFD-dom som i sin tur är en tolkning som är oförenlig med ursprungsintentionerna.
Införandet av nya institutioner går hand i hand med domarna i HFD och regeringens krav på sänkta kostnader, säger Thomas Juneborg.

Med nya domen rämnar intentionerna i LSS

Situationen för personlig assistans är mer akut än någonsin, säger Thomas Juneborg på VIMPA, Vi med personlig assistans i Jönköpings län. Försäkringskassan har i ett brev till regeringen sagt att domen om transporter i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, får dramatiska konsekvenser. All väntetid och beredskap försvinner. Assistans för tid mellan preciserade hjälpbehov försvinner. Assistanstid för städning, inköp och liknande uppgifter, kan komma att ersättas med hemtjänst.
– Konsekvenserna av domen gör att det som LSS-utredningen kommer fram till blir irrelevant. Intentionerna i LSS håller nu på att rämna totalt. Assistansen blir mer som hemtjänst med punktinsatser. Allt som advokaten Mathias Blomberg sade i intervjun några veckor sedan besannas, säger Thomas Juneborg.
Hur ser du på Försäkringskassans tolkning av HFD-domen?
– Den är mycket snäv. Den aktuella domen avser ju egentligen rätten till assistans under transport till och ifrån aktiviteter. Vad grundar Försäkringskassan sig på när de t.ex säger att städning INTE är ett "kvalificerat" hjälpbehov som ska ge rätt till personlig assistans?
Hur ser du på Försäkringskassans varnar regeringen om konsekvenserna?
– Efter skrivelsen till regeringen från Försäkringskassan har jag en liten förhoppning att de tills vidare ställer in alla omprövningsbeslut. Regeringen varnas ju faktiskt för konsekvenserna av domen.
Vad bör regeringen göra nu?
– De borde skyndsamt lägga fram ett lagförslag kring de grundläggande behoven, goda levnadsvillkor, leva som andra och självbestämmande i LSS.

HFD förstår inte vad assistans är

Tidigare har de grundläggande behoven begränsats av följande domar: Bara integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning(2009). Det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning(2015). Egenvård ska inte räknas som grundläggande behov (tillämpad från 2016). Juristerna i HFD har en dålig förståelse om vad assistans handlar om anser Thomas Juneborg. Tonen i domarna är att assistans bara ska ges för de mest nödvändiga behoven, inte för att kunna leva som andra eller styra sitt eget liv.
I regeringsrättsdomen 2009 var ett motiv att inte bevilja assistans att personen arbetade deltid, vilket tydde på att hjälpbehovet inte vara av den karaktären att han behövde assistans. I verkligheten kan man behöva assistans för att kunna arbeta.
Driver HFD en egen agenda menar du?
– Jag tror inte de har en egen agenda men HFD gör en oerhört restriktiv tolkning som är oförenlig med ursprungsintentionerna. De har dessutom dålig kunskap av vad assistans är och vad som krävs för att den ska fungera.

Dålig kunskap om konventionen bland domare

Myndigheten för delaktighet säger rapporten i rapporten Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken 2011–2016 att endast en av fem domare generellt inte känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen domare uppgav att de har god kunskap om innehållet och var sjunde domare sade att de inte känner till att konventionen finns.
– Frågan är hur kunskapen är om innehållet i LSS, undrar Thomas Juneborg. Regeringen säger tydligt att de vill spara pengar
Att regeringen inte stoppar effekterna av domarna i HFD tycker Thomas Juneborg är obehagligt men inte särskilt överraskande.
I oktober 2015 sade finansministern att assistans är för dyrt och att det behöver sparas på assistans för att bekosta flyktingmottagandet. Direktiven i LSS–utredningen säger att det ska ske besparingar av statsfinansiella skäl. De har ingen som helst anledning att agera mot domar som går i restriktiv riktning eftersom domarna fyller det syfte regeringen eftersträvar – notan ska sänkas.

Krav på institutioner mer högljudda

Thomas Juneborg menar att agerandet från regeringen och HFD gör att tankarna om att ersätta assistans med institutioner blir mer aktuellt. 2012 skrev Gunnar Wetterberg i en ledarartikel på Expressen att det blivit för dyrt med assistans och att det behövs så kallade goda institutioner.
– Den artikeln gav ett ramaskri då, men tankarna finns på många håll i det offentliga samhället.
I kommunalarbetaren skrev en privatperson i somras rakt ut att assistansen rakt av borde ersättas med servicebostäder och gruppboenden.
– Det gjorde mig mycket illa berörd att lagfästa rättigheter ifrågasattes på det sättet.

Ideologiska motiv i bakgrunden

Krav på återinförande av institutioner kan också ses i ett längre perspektiv. Det har funnits ideologiska motiv mot personlig assistans ända sedan 80–talet när STIL grundade det första assistanskooperativet menar Thomas Juneborg.
– Det handlar dels om assistans är vård eller ett medel att styra sitt eget liv, dels hur mycket makt assistansanvändarna själva ska ha över sin assistans, vilket ofta kolliderar med det kommunala självstyret.
Handlar det om synen på människor med funktionsnedsättning?
– Ja, artikeln i Kommunalarbetaren är ett extremt exempel på ett vårdperspektiv och att makten ska ligga långt borta från personen med funktionsnedsättning. Kommunal och vi står långt ifrån varandra när det gäller synen på om assistans är vård eller att kunna leva som andra.

Tror LSS-utredningen föreslår kommunalisering

Thomas Juneborg tror att regeringens mål är kommunalisering av den personliga assistansen. Direktiven till LSS–utredningen och regleringsbrevet till kassan 2016 är tydliga, assistans ska inte beviljas efter behov.
Sista året har ansvarige minister Åsa Regnér mer och mer sagt att detta är kommunernas ansvar, inte regeringens. LSS och assistansreformen kom till just för att kommunerna inte gav hjälp efter behov. Sannolikheten att de skulle göra ett bättre jobb vid en andra chans” ser jag som helt obefintlig.
Thomas Juneborg tror dock inte att man vill riva upp hela reformen, det vore för kontroversiellt.
– Man vill lägga över det på kommunerna med en rättighetslagstiftning kvar på papperet. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns rätt till assistans i kap 19 men det står inget om vilken del av statsapparaten som ska betala. Staten slår två flugor i en smäll, man blir av med assistansen och bryter inte mot konventionen.

Socialdemokraterna är ett delat parti i assistansfrågan

Thomas Juneborg håller med Lotta Gröning som kritiserat Socialdemokraterna på Assistanskoll. De tar inte debatten, skjuter allt till LSS–utredningen och vill inte ha detta som valfråga.
– Detta är den sämsta regering vi haft i synen på assistans, men det finns i praktiken två linjer i partiet idag, en mycket bakåtsträvande högst upp och en mycket humanare på lokal nivå. De krafter inom socialdemokratin som vill värna assistansen måste vi se som allierade.

Vissa positiva tecken

Det finns dock positiva tecken säger Thomas Juneborg. Opinionen bland ledarskribenter verkar ha svängt, tex sade Anders Lindberg på Aftonbladet att detta inte är acceptabelt. Det finns ett ökat motstånd i riksdagen från Vänsterpartiet Liberalerna och Kristdemokraterna och ökad uppslutning inom funktionsrättsrörelsen
– Det krävs en samlad brukarrörelse som kräver lagändringar. Det räcker inte med att bara ändra LSS §9a och §5-7. Det måste även till en helt ny lag, vi är tillbaka på ruta 1. Där måste det bland annat finnas en mycket tydlig definition av vad personlig assistans är något som omfattar mycket mer än de mest grundläggande behoven, även delaktighet, arbete och föräldraskap. Sedan är åldersgränsen på 65 år diskriminerande, alla ska kunna söka assistans oavsett ålder.

Brukarrörelsen har varit naiv och godtrogen

Thomas Juneborg menar att brukarrörelsen samtidigt behöver kompromissa i vissa frågor och diskutera vad man kan acceptera och vad man inte kan acceptera.
– Vi kan inte kompromissa om det assistansen verkligen handlar om, att leva som andra, att vi kan styra våra egna liv. Vi måste få välja assistenter själva.
Vad kan man kompromissa om?
– När det gäller kontroll av verksamheten och assistansen behövs en avvägning av hur mycket som är acceptabelt. Vi kan inte bara säga nej, nej, nej till all kontroll.
Är det något du vill tillägga?
– Brukarrörelsen har varit för naiv och godtrogen. Länge var reaktionen på försämringarna – hur kan de göra så här? Vi har ju en rättighetslag. Vi har levt i föreställningen att ”staten är alltid god” vilket tyvärr inte alltid är fallet, säger Thomas Juneborg.

Thomas Juneborg intervjuades av Kenneth Westberg 2017–10–26

Skicka sidan till: