Nyhetsbrev 2011-02-24
Socialstyrelsen tvekar om jämförelsetjänst av assistansanordnare
Beslutet tas i början på 2012 och om det blir en jämförelse är den troligen klar först 2014.
Assistansens personliga karaktär gör det lite svårare att utforma generellt relevanta kvalitetsindikatorer, eftersom det är ytterst är den assistansberättigades preferenser som avgör vad som är "god assistans".
Hur ser du på att det inte alltid går att kontrollera anordnarnas uppgifter?
- Det är naturligtvis inte bra om inte materialet stämmer, men vi har inga möjligheter att kontrollera svaren och är i samma sits som dagens jämförelsetjänster som exempelvis Assistanskoll.
Hur ser du på om anordnarna inte svarar på alla frågor eller inte deltar alls?
- När vi har publicerat jämförelser och information saknas, har det redovisats som en blank ruta. Det ser inte så bra så det borde ligga i deras intresse att svara. Deltar man inte alls kan man få genomgående få blanka rutor.
Regeringen svarar på krav att ändra § 9a i LSS
Eva Olofsson anser att Försäkringskassans skärpta bedömningar lett till att allt fler blir av med sin assistansersättning och att det ofta leder till personliga katastrofer.
Min fråga till statsrådet Maria Larsson är:
Avser statsrådet vidta åtgärder för att skyndsamt göra förändringar i 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade?
Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarar på interpellationsfrågan
Maria Larsson svarar att regeringen i dagsläget inte kommer att agera för en ändring av 9 a § LSS med definiering av grundläggande behov.
Se riksdagsdebatten på riksdagens webbtv mellan Maria Larsson och Eva Olofsson eller läs riksdagsprotokollet från debatten.
Citat från riksdagsdebatt:
Maria Larsson
Mitt svar till Eva Olofsson är att regeringen följer utvecklingen noggrant och redan har tagit initiativ för att få ett säkrare underlag för att bedöma om det behövs initiativ från regeringen när det gäller tillämpningen av bland annat 9 a § LSS. Enligt socialutskottets ställningstagande bör dock inte redovisningen av Försäkringskassans och Socialstyrelsens uppdrag föregripas.
Eva Olofsson
Det handlar om människor som drabbats av personliga katastrofer när de har fått sin assistans kraftigt neddragen och hamnat under de grundläggande behovens 20 timmar för att få rätt till statlig assistans.
Tidigare artiklar
- Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Det behövs ett underlag innan vi kan ta ställning till en lagändring i § 9a"
- Socialdemokraterna, Lennart Axelsson - "Vi stödjer en lagändring i § 9a i LSS"
- Agneta Luttropp, Miljöpartiet de gröna, - "Jag stödjer en lagändring i § 9a LSS som definierar grundläggande behov"
- Eva Olofsson, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet - "§ 9a i LSS måste ändras"
- Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet - "§ 9a i LSS måste ändras"
- SR Ekot - Allt fler funktionshindrade förlorar sin assistansersättning
- Magnus Liefvendahl, Försäkringskassan - "antalet personer som förlorar sin assistansersättning kommer att fortsätta öka"
- Magnus Johansson, Miljöpartiet - "Regeringen tittar på medan Försäkringskassan gör det smutsiga jobbet"
Stora undantag från Arbetstidslagen möjliga vid resor
Assistanskoll intervjuar arbetsgivarorganisationer och Kommunal om de undantag från ATL som kollektivavtalen sedan 2008 ger möjlighet till.
Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Kollektivavtalet medger stora undantag från ATL vid resor"
Citat:
Hur långa arbetspass är det möjligt att arbeta som assistent?
- 26 timmar om man lägger två 13-timmarspass intill varandra med dygnsvila däremellan, men då ska det finnas möjlighet att sova under en del av den tiden.
Den assistansberättigade kan exempelvis åka på en resa med två assistenter som turas om att arbeta under hela resan. Sedan beräknar man hur mycket dygnsvila och/eller veckovila assistenten missat och ger motsvarande ledighet i tid före eller efter resan.
Det kan vara så att man åker någonstans inom landet där det finns en släkting till kunden som kan ge backup, men att bara en assistent är med utomlands i flera veckor är inte acceptabelt, om något skulle hända.
Det går alltid att gå ner till 9 timmar dygnsvila. Det gör att ett arbetspass i ordinarie schema kan vara 30 timmar långt inklusive jourtid.
Hur lång kan en arbetsresa vara?
- Det anges ingen exakt tid i avtalet, men i praktiken regleras det av att den genomsnittliga dygnsvilan måste vara 11 timmar inom begränsningsperioden och att assistenten före eller efter resan ska kompenseras för varje överskriden nattarbetstimme (22-06) med ledig tid.
Vi gör inte skillnad på folk, egna arbetsgivare som är medlemmar hos oss ska tillämpa Arbetstidslagen, Arbetsmiljölagen, Medbestämmandelagen och Lagen om anställningsskydd på samma sätt som alla andra.
Som assistent kanske du tänker att det är jättemysigt att åka två veckor till solen, men sedan kanske det visar sig att du delar rum med brukaren och den andra assistenten och du förväntas arbeta dygnet runt.
Arbetstiderna ska vara fastställda innan man åker, om assistenten exempelvis kommer att få en ledig dag där han/hon kan göra något på egen hand.
Det bör föras en dialog med det lokala facket som också kan stötta assistenten i förhandlingarna om resevillkoren med arbetsgivaren.
TEMA - Boende och assistans
Karl Grunewald anmäler assistansboenden till Socialstyrelsen
Citat:
Det inte är tillåtet enligt Socialförsäkringsbalken 106 kap, 24 a § att bevilja assistansersättning till personer som bor i en gruppbostad. Jag anmälde detta muntligt till både Socialstyrelsen och Försäkringskassan i Örebro, båda svarade senare att de har beslutat inleda en tillsyn.
Jag vill erinra om att personlig assistans infördes just för att befrämja individuellt boende som en motvikt till gruppbostäder. Det är därför som personlig assistans är tillåtet i servicebostäder men inte i gruppbostäder.
Anhörigas önskemål om tryggheten för sina barn i ett gruppboende kan jag förstå, men deras val gäller inte om det ska vara personlig assistans eller vårdpersonal.
Tidigare artiklar
- Patrik Anselm, Vivida Assistans, svarar på frågor och kritik om assistansboenden
- Wenche Willumsen, DHR - "särskilda boenden för assistansberättigade är ett steg tillbaka"
- Vilhelm Ekensteen, IfA - "Jag kan inte generellt se varför assistansanvändare frivilligt skulle "klumpa ihop" sina bostäder"
- Karin Hellström, Assistansenheten i Årsta-Enskede-Vantör - "Boendeservicen återuppstår om nedskärningarna i assistansen fortsätter"
Personlig assistans i Spanien
Assistansen lag men inte verklighet i Spanien
Citat:
Vårt mål är att vi inom de ekonomiska villkor som gäller ska kunna få de timmar assistans var och en behöver, säger koordinatör Nuria Gómez Jiménez.
Assistansen har gjort att flera har kunnat flytta till eget boende, gifta sig, ta ett jobb eller börja studera, berättar hon. Plötsligt har det blivit möjligt att göra det man vill med sitt liv.
Det är en fryst lag, säger Antonio Centeno, som ingår i IL-nätverket och som till vardags är gymnasielärare i matematik.
- Återstår att driva detta i domstol.
Ibland börjar man använda våra begrepp för assistans, medan innehållet förblir ett slags hemhjälp, bara en förlängning av familjen.
Många vill kidnappa termen independent livning, säger Marisol Fojas Rojas på ENIL. Vi måste bli bättre på att skydda det vi själva har byggt upp.
Tidigare artiklar
- Bente Skansgård, ULOBA - "Norska regeringen har svikit löftet om rättighetslagstiftning för assistans"
- Hård kamp för personlig assistans på Island
- I Flandern är alla assistansanvändare egna arbetsgivare till sina assistenter
- Arthur Klimchenko, 22 år, Kaliningrad - "Personlig assistans skulle säkert vara bra, men jag skulle vara rädd för att bli dominerad"
Statistik om personlig assistans
Antalet assistansberättigade minskade under 2010
Enligt de senaste siffrorna från Försäkringskassan har antalet assistansberättigade minskat från en topp i mars 2010. Detta är första året sedan 1994 när personlig assistans infördes som antalet assistansberättigade minskar.
Könsdiskriminering i assistansersättning?
I december 2010 var 46,5 procent av de assistansberättigade kvinnor och 53,5 procent män. Kvinnorna hade i genomsnitt 112, 0 assistanstimmar per vecka, medan männen hade 114,4 assistanstimmar per vecka.
Kommande artiklar
- Intervju med Statskontoret och IfA om utredningen "Ökad säkerhet i utbetalningar av assistansersättning"
- Intervju med Moderaterna om Försäkringskassans bedömningar och § 9a
- En guide med information riktad till personliga assistenter
Om Assistanskolls nyhetsbrev
Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.
Faktabas med information om personlig assistans
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Informationsguider för assistansanvändare
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Jämför och välj bland 198 assistansanordnare
Assistanskoll listar 198 assistansanordnare, av dessa har 182 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 182 anordnarna har tillsammans 7 101 kunder, vilket motsvarar ca 37 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 72 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 955 (dec 2010) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3400 personer (dec 2009) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 51 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 81 procent av den icke-kommunala marknaden.
Statistik om assistans
Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Kollektivavtal jämförs
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil
- AB Jessys Assistans
- Albatross Personlig Assistans AB
- Assistansia AB
- Bonitas AB
- Hjärnstyrkan Assistans AB
- Human Resources Scandinavia AB
- Omtanken I Skåne AB
- Primacura AB
- Real Omsorg i Stor Stad AB
- Sigtuna Brukar Assistans AB
Uppdatera!
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Kommuner som länkar till Assistanskoll
- Ale kommun
- Bengtsfors kommun
- Burlöv kommun
- Danderyds kommun
- Fagersta kommun
- Falköpings kommun
- Grums Kommun
- Kristianstads kommun
- Krokoms kommun
- Lekebergs kommun
- Ljusdals kommun
- Ludvika kommun
- Melleruds kommun
- Mora kommun
- Nordanstigs kommun
- Orust kommun
- Partille kommun
- Rättviks kommun
- Sala kommun
- Sollefteå kommun
- Sunne kommun
- Tomelilla kommun
- Upplands-Bro kommun
- Uppsala kommun
- Vansbro kommun
- Vårgårda kommun
- Vänersborgs kommun
- Växjö kommun
- Örebro kommun
- Östhammars kommun
Kommuner som länkar till företagsprofiler på Assistanskoll
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Länka till vår hemsida!
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev
Nyhetsbrevet når ca 4 186 e-postadresser varav ca 341 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Ge oss synpunkter!
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,
Jag vill inte ha nyhetsbrevet
Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".
Jag vill ha nyhetsbrevet
Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.