Lyssna

Nyhetsbrev 2010-11-29

TEMA - Bidragsbrott i personlig assistans

Reportage om bidragsfusk med assistansersättning

I ett reportage i P1-morgon den 17 november sade Hallandspolisen att man förutom tre konstaterade fall av bidragsbrott där personer fått assistansersättning genom att låtsats ha funktionsnedsättningar utreder ytterligare sju och att ett trettiotal misstänks runtom i landet.

Karl Arne Ockell, Hallandspolisen - "Att en tredjedel är fusk är spekulationer"
Citat:

Det vi ser är hur de här bolagen köper och säljer kunder av varandra och att det uppstår nya företag hela tiden.

Det är förstås en spekulation, det är vad jag ser och känner när jag håller på med det här…. En jämförelse kan göras med ekonomisk brottslighet inom skalbolag, när det var aktuellt var beloppen mycket stora hos det fåtal bolag som fuskade.

Det förekommer också att man fått invaliditetsersättning, handikappersättning, ledsagarservice eller sjukpenning till assistenter på felaktiga grunder.

Henrik Petrén, jurist, RBU - "Risken är mycket stor för en snedvriden debatt"
Citat:

Jag blir rent ut sagt förbannad. Samtidigt som vi kämpar för att våra medlemmar med stora funktionsnedsättningar ska få behålla sin assistans, har ren kriminalitet kunnat pågå i stor omfattning.

Fusk låter nästan lite överslätande, jag tycker det ska benämnas för vad det är, brottsliga handlingar och kriminalitet.

En sådan siffra blir snabbt en sanning ute i medierna, Hallandspolisen avsåg kanske Hallands län men en sådan siffra blir snabbt en sanning för hela landet och riskerar sätta igång krafter som ifrågasätter assistansreformen.

Man bör skifta fokus mot den typen brottslighet istället för att lägga all kraft på att detaljgranska behov i minuter hos personer med funktionsnedsättning.

Stig Orustfjord, Försäkringskassan - "Det finns en kultur där assistansersättningen ses som en summa pengar istället för ett antal assistanstimmar"
Citat:

Vi vill inte bråka om siffrorna, men vi har gjort en uppskattning att det handlar om upp till 2 miljarder per år, alltså upp till ca 10 % av allassistansersättning.

Jag kommer att ha ett möte med rikspolischefen och riksåklagaren för hur vi ska gå tillväga med att bemöta och ta tag i detta. Då kommer vi att gå igenom både att personer låtsats eller kraftigt överdrivit sin funktionsnedsättning och fusket med timmar.

Metoderna har sett olika ut genom åren, en del bolag har flyttat timmar mellan olika brukare, andra har anställt folk på icke avtalsenliga löner och sedan delat upp skillnaden mellan schablonen och den faktiska lönen mellan den assistansberättigade och bolaget och ibland har assistenterna kompenserats med svarta pengar.

Tidigare artiklar

Enkät till assistansberättigade

Försäkringskassan skickar ut enkät till alla assistansberättigade

Den 15 november skickade Försäkringskassan ut en enkät med 41 frågor till alla assistansberättigade i Sverige.

Leva Reine, projektledare för Försäkringskassans enkät till assistansberättigade svarar på frågor
Citat:

Syftet med enkätundersökningen är att öka vår kunskap om personlig assistans och därigenom utveckla Försäkringskassans handläggning.

Kan informationen man lämnar användas i en kommande omprövning av ens assistans, eller kan anställda i framtiden se vem som lämnat vilka uppgifter?
- Nej, all persondata som namn, personnummer och adress hålls separat från enkätsvaren. Varje person får ett löpnummer som inte kan kopplas till en individ och all analys sker endast på gruppnivå.

Adolf Ratzka - Finns det ett samband mellan fuskepidemin och Försäkringskassans enkät?
Citat:

Enkäten innehåller en del mycket relevanta frågor vars svar kan belysa reformens värde för vår livskvalitet och även dess samhällsekonomiska betydelse.

Det vore ytterst angeläget att en vederhäftig instans, exempelvis Riksdagens utredningstjänst RUT, fick i uppdrag av ett riksdagsparti att räkna fram reformens samhällsekonomiska intäkter och kostnader.

TEMA - Försäkringskassans skärpta regler för assistansersättning

Eva Olofsson, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet - "§ 9a i LSS måste ändras"
Citat:

Det är helt orimligt att hundratals människor mister sin assistans och på kort tid ska ställa om sina liv och kanske söka ny bostad. Dessa människor förlorar möjligheten att leva som andra.

§ 9a behöver förtydligas så att hela det grundläggande behovet räknas vid bedömningen om en person ska få assistansersättning.

Det är åldersdiskriminering att sätta en gräns vid 65. Idag diskuteras det att kunna arbeta till 67 och tom 70 års ålder, då borde även gränsen för assistans kunna ändras, du kan ha samma behov vid 67 som vid 64 års ålder.

Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet - "§ 9a i LSS måste ändras"
Citat:

Jag tycker att LSS-lagen är tydlig i både lagtext och förarbeten om att hela det grundläggande behovet ska räknas, men det är tydligen ingen självklarhet.

Det viktigaste nu är att få detta i rullning, det är bara att konstatera att grundläggande behov tillsvidare bedöms efter regeringsrättens dom.

Kan ni göra upp med oppositionen utan att vara överens i alliansen?
- Nej, så arbetar vi inte, vi kommer först överens inom alliansen för att därefter se om vi kan göra skrivningar som också oppositionen accepterar.

Tidigare artiklar

TEMA - Arbetstidslagen och jourtid

Arbetsgivarföreningen KFO protesterar mot att Försäkringskassan vid flera tillfällen förlagt jourtimmar på dagtid när man beviljat assistansersättning.

Arbetsgivarföreningen KFO, Anita Fink Knudsen - "Arbetstidsrättsliga regler är desamma oavsett bransch"
Citat:

Hur vanligt är det att jourtimmar förläggs på dagtid av Försäkringskassan?
- Det är svårt att svara på, men vi har kontaktats av ett flertal olika medlemmar där detta har inträffat främst under 2010.

Arbetsgivaren kan inte välja att förlägga jourtid i stället för ordinarie arbetstid när det i grunden rör sig om samma typ av arbetsuppgifter. Det strider inte bara mot arbetstidslagen utan även mot kollektivavtal och god sed på arbetsmarknaden.

Jag befarar att många inte förstår vad det innebär för kvaliteten att bara bevilja assistanstid utifrån en persons i detalj reglerade aktiviteter.

TEMA - Tillståndskrav på anordnare

Från 1 januari 2011 ska enskilda näringsidkare söka tillstånd för att bedriva verksamhet med personlig assistans och egna assistansanordnare ska anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Anmälningstiden kommer att vara från 1 januari till 1 april 2011.

Socialstyrelsen, Kristina Söderborg - "Information om tillståndskraven i personlig assistans kommer i slutet av november"
Citat:

Vad händer med de som inte anmält sin verksamhet till 1 april 2011?
- Efter ansökningstiden kommer vi att göra en avstämning av vilka som sökt tillstånd. Då kommer vi att samarbeta med Försäkringskassan och diskutera om vad som ska hända med de anordnare som inte har sökt eller fått tillstånd.

Egna anordnare kommer inte att vara föremål för prövning när de anmäler sin verksamhet, men vi måste se till att anmälningarna kommer in.
Det finns ju inte bara egna arbetsgivare, utan även många bolag som bildats av en assistansberättigad som då köper assistans av sitt företag….
- Just det, här är det inte helt klart var vi ska dra gränsen.

Statistik om personlig assistans

Antalet assistansberättigade minskar något

Enligt siffror från Försäkringskassan har antalet assistansberättigade med LASS minskat något under 2010 för första gången sedan assistansen infördes 1994. Toppen nåddes under mars 2010 med 16 171 personer, varefter en långsam minskning skett. Däremot ökar det genomsnittliga antalet timmar per assistansberättigad.

Kommande artiklar

Om Assistanskolls nyhetsbrev

Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.

Annonsera på Assistanskoll

Annonsering på Assistanskoll: sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll. Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.

Faktabas med information om personlig assistans

I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.

Informationsguider för assistansanvändare

Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.

Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.

Jämför och välj bland 193 assistansanordnare

Assistanskoll listar 193 assistansanordnare, av dessa har 179 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 179 anordnarna har tillsammans 6 199 kunder, vilket motsvarar ca 32 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 63 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.

Uppskattningen baserar på 15 886 (sep 2010) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3400 personer (dec 2009) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 51 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 63 procent av den icke-kommunala marknaden.

Statistik om assistans

Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik

Kollektivavtal jämförs

Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)

Anordnare som nyligen valt att delta i Assistanskoll

Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil

Uppdatera!

Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.

Kommuner som länkar till Assistanskoll

Kommuner som länkar till företagsprofiler på Assistanskoll

Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"

Länka till vår hemsida!

Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll

Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.

Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 4 055 e-postadresser varav ca 335 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.

Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,

Jag vill inte ha nyhetsbrevet

Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".

Jag vill ha nyhetsbrevet

Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.


Få Assistanskolls artiklar i din brevlåda! Prenumerera på nyhetsbrevet..

Skicka sidan till: