Assistanskoll » Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Det behövs ett underlag innan vi kan ta ställning till en lagändring i § 9a"

Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Det behövs ett underlag innan vi kan ta ställning till en lagändring i § 9a"

Det kan vara så att LSS intentioner tappats i tillämpningen av grundläggande behov, och att enskilda personer därför förlorat sin assistans enligt Kenneth Johansson. Men innan en lagändring i § 9a i LSS eventuellt kan göras behövs det ett underlag menar han, och underlaget kommer att finnas i höst.
Han säger också att åtgärder mot fusk med assistansersättning är centralt om legitimiteten för assistansen ska kunna behållas.

Vill ha underlag innan ställning tas till lagändring

Kenneth Johansson vill inte nu säga att det krävs en lagändring i § 9a som definierar grundläggande behov, utan vill avvakta Försäkringskassans utredning om behovsbedömningar som blir klar 30 juni i år och behovsbedömningsinstrumentet som ska presenteras 31 augusti i år.
- Socialutskottets tillkännagivande om behovsbedömningar i våras kom efter att vi fått signaler om att behovsbedömningarna inte fungerar som det ska. Därför gavs Försäkringskassan i uppdrag att visa hur de utvecklats. Här befarar jag att svaret blir att LSS intentioner inte uppfylls, det blir isåfall ett underlag för en lagändring.
Hur ser du på Vänsterpartiets och Folkpartiets direkta krav på lagändring?
- Det vill markera sin ståndpunkt, men i praktiken går det inte till så, de har varit med och godkänt tillkännagivandet för att få underlag till att eventuellt besluta om en lagändring. Inom alliansen är vi överens om att avvakta Försäkringskassans utredning, även Folkpartiet.

Direkta krav på lagändring är retorik

Folkpartiets och Vänsterpartiets motioner behandlas just nu i Socialutskottet. Talespersonerna för LSS-frågor i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, och Folkpartiet har uttalat att de vill se en lagändring i § 9a. Kenneth Johansson anser att det handlar mycket om retorik och att profilera sig.
- Det går inte att bara bestämma om en snabb lagändring, det måste arbetas fram via ett underlag, vart vi hamnar kan ingen svara på idag.
Om underlaget skulle leda till en lagändring i § 9a, när skulle den kunna komma?
- Underlaget leder isåfall till en proposition och en lagändring skulle kunna börja gälla tidigast någon gång under 2012.
Då har väl många redan hunnit förlora sin assistans pga de nya reglerna?
- Ja, och om anledningen att man förlorat sin assistans beror på att LSS intentioner inte följts, är det allvarligt. Det finns enskilda fall där jag idag kan tycka att det är så, och det finns rättsfall som jag som lekman känner mig mycket frågande inför.
Om man kommer fram till att en lagändring behövs, har inte något gått fel då?
- Detta kan ske i tillämpning av lagstiftning, men blir det inte som vi lagstiftare tänkt oss ska det rättas till.
Förändringen av behovsbedömningarna uppstod enligt Kenneth Johansson i samband Försäkringskassan agerade på ett regeringsuppdrag att skapa lika behovsbedömningar över landet. Han anser att behovet av assistans ska avgöra omfattningen och inte var personen bor.
- Nu har vi ett rättsutslag om grundläggande behov där den mest kända delen är att den som själv kan föra mat till munnen inte anses ha grundläggande behov vid måltider. Vi vet att omprövningar gjort att assistansberättigade i vissa delar av landet fick fler timmar och andra färre. Ibland har assistans tagits bort helt. Det är detta vi måste få ordning på så att det är det verkliga behovet som tillgodoses. Här behövs det också ett behovsbedömningsinstrument som inte är integritetskränkande, rättvist och rättssäkert.
Lennart Jansson som utvecklar instrumentet sade i en intervju att man inte kommer ifrån minuträknande och att det kan upplevas kränkande..
- Så fort man gör en individuell bedömning och jag ska ha en uppfattning om vilket behov du har, och du måste beskriva det finns risken att du kan uppleva det som integritetskränkande. Det är en nackdel med en individuell prövning, med beslut som kan överklagas, men vi behöver ha en individuell prövning.

Anser att inga politiska beslut om besparingar tagits

Lennart Axelsson, talesperson för funktionshinderfrågor i Socialdemokraterna, sade nyligen att skattesänkningarna på exempelvis arbete gjort att besparingar krävts i assistansen och att finansdepartementet i praktiken satt ramarna. Kenneth Johansson avvisar detta.
- Det är helt fel, det finns inga politiska beslut om sådana besparingar. Försäkringskassan har tolkat lagstiftningen och därefter har Regeringsrätten tagit ställning. Jag anser att jobbskatteavdraget tvärtom gjort att folk arbetar mer och att det kommer in mer skattepengar.
Det finns enligt Kenneth Johansson inget svar på frågan om hur mycket kostnadsutvecklingen för assistansen kan tillåtas växa.
- Det finns alltid en gräns för vad man kan tåla, men eftersom det är en rättighetslagstiftning ska behovet styra.
Då handlar det om hur man definierar behovet…
- Ja, där har vi inte gjort någon förändring från politiskt håll.
Men det har Försäkringskassan och domstolarna gjort …
- Ja, men idag har vi inte tillräckligt underlag för att föreslå en förändring av lagen.

Ingen ny LSS-proposition på gång

Det är ingen ny proposition på gång som rör assistans enligt Kenneth Johansson.
- Nej, inte i vår, tidigast i höst isåfall. Det är inte aktuellt i närtid med några förslag kring statligt huvudmannaskap och personlig service med boendestöd. Centerpartiet vill ha ett statligt huvudmannaskap för assistansen, men idag pågår inget arbete för detta.
Stig Orustfjord överdirektör på Försäkringskassan föreslog nyligen att de som har kommunala LSS-beslut på assistans borde övertas av Försäkringskassan. Kenneth Johansson ser inte det som något som är aktuellt.
- Jag vill ha förslagen i LSS-Kommitténs slutbetänkande som utgångspunkt, där föreslås personlig service med boendestöd för de som har mindre än 20 timmar grundläggande behov per vecka.
Hur ser du på kritiken mot personlig service med boendestöd?
- Vi var för dåliga med att förklara vad vi menade, förslaget väckte oro och behöver arbetas igenom mer. Jag vill se ett nytt utredningsarbete kring detta, men det behövs någon form av gränsdragning mot kommunerna.
Vad anser du vara viktigast nu i arbetet med personlig assistans?
- Att den nyligen införda tillståndsprövningen och tillsynen av assistansanordnare ska bli som det är tänkt, det vill jag följa upp mycket noga.
Socialstyrelsen har sagt att det är oklart exakt hur det ska tillämpas…
- De har regeringens uppdrag att arbeta med detta, där ska de följa förarbeten och proposition. Om det inte blir som vi anser att det ska vara, får vi helt enkelt lyfta frågan och arbeta för att justera lagstiftningen.
Kan tillståndsplikten komma att leda till färre assistansföretag?
- Kraven ska leda till att brukaren får bästa tänkbara kvalitet, men kraven får samtidigt inte vara orimliga.

Departementet arbetar med schablonbelopp och sjukhusvistelse

Socialdepartementet arbetar just nu med en modell för ett differentierat schablonbelopp, avräkningsperioden för assistansersättning samt assistans vid sjukhusvistelse och uppsägningslöner. Det är förändringar som kan genomföras direkt i förordningar och som inte behöver godkännas i riksdagen enligt Kenneth Johansson.
- Socialdepartementet arbetar med detta, jag vet dock inte när det blir klart.
Flera brukarorganisationer har framfört farhågor att assistansberättigades liv kan komma att begränsas av ett differentierat schablonbelopp om man tvingas planera in exakt hur många assistanstimmar man ska ha vid olika tider på dygnet. Kenneth Johansson säger att huvudtanken är att assistansersättningen ska motsvara kostnaderna och att det vore bra om det målet kan nås utan en inlåsningseffekt.
- Det borde vara utgångspunkten, i LSS-kommittén ville vi att schablonbeloppet ska motsvara kostnaderna, inte krångla till livet.
Socialdepartementet arbetar också på en modell för assistansersättning vid sjukhusvistelse och till uppsägningslöner när en assistansberättigad avlider. Kenneth Johansson skulle här vilja se ett förslag där alla assistansberättigade har assistans vid sjukhusvistelse.
- Jag är i princip för det, vi föreslog sex månader i LSS-Kommitténs slutbetänkande.

Ser ingen möjlighet att ändra 65-årsgränsen

En grupp socialdemokrater i Västra Götalands län södra har motionerat om att avskaffa 65-årsgränsen för att söka personlig assistans. Vänsterpartiets talesperson Eva Olofsson har ställt sig positiv till detta men Kenneth Johansson ser det som orealistiskt.
- Om det fanns pengar så är det principiellt rätt tänkt, men det är en utopi, eftersom det finns så mycket behov av förbättringar av LSS och att kostnaderna fortsätter öka. Däremot står jag fast vid att man ska få behålla assistansen efter 65, även om det ökat kostnaderna.

Fusket riskerar att leda till minskad legitimitet och angiveri

Om det ska finnas legitimitet för systemet måste det missbruk som finns av assistansersättning åtgärdas enligt Kenneth Johansson. Han är mycket upprörd över de bidragsbrott som framkommit i Halland där hittills tre personer dömts för att ha bluffat om att de haft en funktionsnedsättning. Han anser att det finns en risk att fusket är mer utbrett än man hittills trott, vilket vore mycket allvarligt.
- Jag blir jätteledsen, dels förlorar vi pengar, dels förlorar assistansen legitimitet hos allmänheten. Vi skärpte lagen 2008, trots det finns det fortfarande kriminella människor som utnyttjar systemet. Det här är dels en polisiär fråga, dels behöver Försäkringskassan arbeta med detta.
Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att till den 30 juni att granska bland annat Försäkringskassans interna rutiner, om brukare kan utnyttja förmånen felaktigt eller hur assistansföretag ska uppgifter till Försäkringskassan. Kenneth Johansson ser även en risk för att det uppstår ett angiveritänkande om assistansreformen förlorar legitimitet.
- Det kan uppstå avundsjuka och folk kan ifrågasätta att någon har assistans om man tror att han/hon klarar mycket själv, det vore en farlig utveckling. Flera myndigheter arbetar nu för att komma åt fusk och kriminalitet i verksamheten. Det är viktigt så att vi kan ägna kraften åt att värna och utveckla assistansreformen och erbjuda enskilda människor stöd att kunna leva som andra, säger Kenneth Johansson.