Lyssna

Försäkringskassan kritiseras för otillåten lagtolkning

Försäkringskassans internmeddelanden eller vägledningar får inte användas som grund för att ändra tolkningen av LSS-lagstiftningen säger Lennart Erlandsson, lektor i juridik som förra året presenterade doktorsavhandlingen Rätt, Norm och Tillämpning.

Lennart Erlandsson, lektor i juridik – "Försäkringskassans vägledning används som om den vore en giltig rättskälla"
Citat:

Domen har fått ett alldeles för stort genomslag, som den inte skulle ha fått inom andra rättsområden.

Försäkringskassan tillämpar inte det som kallas "juridisk metod", i sitt beslutsfattande, det vill säga att hålla sig till lagstiftningens målsättning.

Det riktigt allvarliga är att Försäkringskassans vägledningar sedan följs av kommunerna, som ofta saknar resurser att ha egen juridisk kompetens. Till och med domstolar har citerat dessa dokument som om de vore giltiga rättskällor.

Handläggarna borde titta sig själva i spegeln... De ska fråga: vad blir resultat om jag beslutar så här och så här? Hur uppfyller jag lagens målsättning?

Vidare läsning

Oro kring dom i HFD

I juni kom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, som säger att det femte grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" bara ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar. Oro finns för att fler nu ska förlora sin assistansersättning.

Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen väcker oro

Vidare läsning

Fel att minska assistans om inte behovet förändrats

Försäkringskassan har inte rätt att dra in eller minska beviljad assistansersättning om inte behovet förändrats enligt juristen Erik Ward som tidigare arbetat på hög nivå på Försäkringskassan.

Erik Ward, Jurist – "Försäkringskassan har inte rätt att dra tillbaka gynnande beslut som inte är tidsbegränsade"
Citat:

Ett beslut om assistansersättning är inte tidsbegränsat så ett gynnande beslut får egentligen inte ändras om inte de förhållanden som förelåg vid tidpunkten för första beslutet förändrats.

Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna har hittills inte följt regeln att gynnande biståndsbeslut inte kan ändras om inte funktionsnedsättningen förändrats.

Det som bör vara avgörande är hur lång tid behovet av stöd som föreligger, det vill säga under hela tiden för till exempel intagande av mat, eller hela tiden då en person duschar. Det är orimligt att bara räkna den tiden då assistenten är aktiv.

Tidigare artiklar

Ritva Gough blickar tillbaka på assistansen

Sociologen Ritva Gough gjorde flera studier av personlig assistans när den kom på nittiotalet tex avhandlingen Personlig assistans: en social bemästringsstrategi. Hon är idag pensionär och intervjuas om hur hon anser att assistansen utvecklats.

Ritva Gough – "Assistansanvändaren borde få styra innehållet i assistansen mer"
Citat:

Men människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar uteslöts ganska direkt.

Hur har synen på den assistansberättigades förmåga att ta ansvar förändrats?
– Människor har olika förmåga att ta ansvar. En baksida med höga krav på personligt ansvar är att vissa då riskerar att bli utnyttjade av skrupelfria assistansföretag och assistenter.

... det politiska målet att ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att leva som andra kostar på och kräver att andra avstår något.

... detaljstyrningen av tiden blir ibland både praktiskt och socialt absurd. Exempel är när assistenten inte får vara barnvakt åt alla syskon i en familj där ett barn har funktionsnedsättning eller att man inte kan gå ut en sväng medan assistenten städar.

Jag har aldrig träffat någon som vill ha mer assistans än man behöver. Däremot har jag träffat människor som gärna avstår några timmar om det finns en fungerande assistansorganisation man till exempel kan ringa.

Tidigare artiklar

ALMEDALEN 2015

Assistanskoll var med på flera seminarier i Almedalen. Läs våra referat av fyra seminarier anordnade av IFA och STIL.

STIL - Almedalen 2015 – "Medicinen har tagit över kyrkans roll som moralisk grindvakt"
Citat:

Susanne Berg, STIL:
Medicinen och politiken har en komplex gemensam historia, fylld av maktövergrepp och kränkningar, inte bara i det förflutna utan som fortfarande pågår.

Mikael Eivergård, etnolog:
Medicinen har anspråk på att tala om hur människan bör vara och hur ett rätt och riktigt liv bör se ut, och vad som är god och dålig moral.

Kerstin Burman, advokat, RFSU:
Om staten ställer ett krav på att den enskilde ska få en förmån kan det aldrig ses som ett frivilligt val. Det är en form av tvångssituation.

Tidigare artiklar

STIL- Almedalen 2015 – "Skapa dålig stämning!"
Citat:

Jonas Franksson, STIL:
Så kom ett fall 2009, och i stället för att gå på på rättighetslagens linje, så gick Regeringsrätten på Försäkringskassans linje och riktlinjerna hårdnade än mer.

Andreas Pettersson, jurist, Umeå universitet:
Det finns inget sätt som är så bra att skapa dålig stämning på som en bra stämningsansökan. Börjar man driva människorättsfall blir det helt nödvändigt att använda Europadomstolen i Strasbourg som bara väntar på att driva case.

Olle Westberg, demokratiutredare:
Med fler personer med funktionsnedsättningar inne i det politiska och juridiska systemet kommer det att bli lättare att höja de här frågorna. Man fattar inte lika cyniska beslut för människor som man sitter och tittar på.

Tidigare artiklar

IfA - Almedalen 2015 – "En lagändring ska inte behöva vänta på att utredningen ska bli klar"
Citat:

Vilhelm Ekensteen; IfA:
Grunden till dagens debatt är att det finns kommuner som skjuter till väldigt låga timbelopp och inte lever upp till avsikten med reformen. För många har det inneburit en katastrof att hamna under tjugotimmarsgränsen.

Sophie Karlsson, IfA:
Jag känner att jag blir upprörd över de begränsningar som Karin berättar om. Jag förstår att kommunerna har en budget att ta hänsyn till men man glömmer rättighetsperspektivet, vad LSS egentligen handlar om.

Karin Flyckt, Socialstyrelsen:
Just de frågorna, föräldraskap, arbete, fritidsaktiviteter... det har skavt lite i mig, jag tror det handlar mycket om attityder och synsätt på våra medmänniskor.

Tidigare artiklar

IfA - Almedalen 2015 – "Den alternativa kostnaden för assistansen är förmodligen mycket högre"
Citat:

Sofia Fölster, M
Vi står nu inför ett vägval och måste välja mångfald och valfrihet. Då kan vi inte införa vinststopp eller dubbla arbetsgivaravgifter och därmed slå undan benan för fristående aktörer ... Utredningen borde istället handla om kvalitet.

Mikael Dahlqvist, S
En individ med någon form av funktionsnedsättning måste få styra och ställa med sitt liv precis som hon eller han vill, så är ju LSS intentioner.

Tidigare artiklar

Skärpta domar mot ELMA assistans

De två ägarna till bolaget får 6 respektive 5 år och sex månaders fängelse i hovrätten. Totalt 34 personer döms. Rättegången har kostat runt 84 miljoner kronor, vilket är den dyraste rättegången i svensk historia.

Hovrätten skärper domar kring ELMA Assistans.

Nytt i Assistanskolls löneguide

Vår löneguide är uppdaterad med SCB:s nya uppgifter om grundmånadslöner för privatanställda assistenter. Jämför med kommunala månadslöner...

Till löneguiden för personliga assistenter

I vår guide "OB-ersättning för personliga assistenter" kan du kolla vilken ersättning du har en viss dag eller en viss timme på en dag.

Kolla din OB-ersättning

Hur fungerar individuell lönesättning? Se vad KFO, Vårdföretagarna och Kommunal säger om detta.

Individuell lönesättning

Assistanskolls behovsräknare

Det är nu möjligt att spara utkast på datorn av beräkningar du gjort i Assistanskolls Behovsräknare som är ett hjälpmedel där du gör en egen bedömning av ditt behov av personlig assistans.

Behovsräknaren utgår från samma kategorier som Försäkringskassan använder i sina frågor under bedömningen.

Förbered dig inför din assistansbedömning
är en guide från Assistanskoll som ger hjälp och råd till dig som söker assistansersättning eller har en omprövning.

Se vilka anordnare som har tillstånd hos IVO

IVO:s register över assistansanordnare med tillstånd
(Välj LSS 9:2p i Lagrum)

Lista på anordnare med tillstånd från IVO och vilka av dessa som deltar i Assistanskolls jämförelsetjänst

Kommande artiklar

Få ut det bästa av personlig assistans

Susanne vill att relationen med assistenten ska vara en arbetsrelation, - "som om vi vore arbetskamrater. Vi pratar kanske om privata saker men liksom till en viss gräns".

Hur löser du som assistansanvändare dina problem? Har du några smarta idéer, några små uppfinningar som underlättar din vardag? Tror du andra skulle kunna ha nytta av dem? På PA-tips samlar och sprider vi tips och idéer som kan göra livet lättare.
Läs mer om Personlig Assistans tips

Faktabas med information om personlig assistans

I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.

Informationsguider för assistansanvändare

Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.

Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.

Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.

Jämför och välj bland 278 assistansanordnare

Assistanskoll listar 278 assistansanordnare, av dessa har 246 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 246 anordnarna har tillsammans 11 244 kunder, vilket motsvarar ca 56 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 88 procent av de som väljer privata anordnare

Uppskattningen baserar på 16 155 (augusti 2015) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 4 100 personer (okt 2014) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 63,2 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 88 procent av den privata marknaden.

Assistanskoll listar även kommunala utförare på samma villkor. Just nu deltar två kommuner i jämförelsetjänsten.

Statistik om assistans

Vi jämför bla assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter.

Kollektivavtal jämförs

Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)

Anordnare/utförare som nyligen valt att delta i Assistanskoll

Anordnare/utförare som nyligen uppdaterat sin profil

Uppdatera!

Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.

Kommuner som länkar till Assistanskoll

Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här

Länka till vår hemsida!

Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll

Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.

Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 6 500 e-postadresser varav ca 750 är assistansanordnare och 1 000 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.

Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81

Erik Tillander
journalist,
08-506 221 83


Få Assistanskolls artiklar i din brevlåda! Prenumerera på nyhetsbrevet..

Skicka sidan till: