läs skrivbordsversionen istället
Det finns över 70 000 personliga assistenter. Arbetsgivare kan vara kommun, företag eller assistansanvändaren själv. Kommunalt anställda assistenter har högre löner än privatanställda. Det finns krav på vem som kan vara assistent.
Läs även våra guider vad har assistenter i lön? och jämför kollektivavtal
Som personlig assistent är din främsta uppgift att finnas med i assistansanvändarens vardag. Ditt fokus är att stötta personen så att hen kan leva sitt liv precis som hen själv önskar.
Möjliggörare i vardagen
Arbetet täcker ett brett spektrum av behov. Det kan handla om praktisk hjälp med måltider, personlig hygien, på- och avklädning samt skötsel av hemmet och egenvård. Det handlar också om att möjliggöra ett aktivt liv, såsom att stötta personen i rollen som förälder, vid arbete, studier, fritidsintressen, socialt umgänge eller resor.
Från vardagssysslor till livskvalitet
Eftersom assistansanvändares livssituationer och åldrar varierar kraftigt, ser arbetet olika ut från fall till fall. Ibland följer du tydliga instruktioner från användaren, medan du i andra situationer förväntas vara drivande. Rollen kan även innebära medicinska uppgifter som kräver utbildning eller att du arbetar i miljöer som är psykiskt påfrestande.
Balansgång i det privata hemmet
Du behöver kunna förhålla dig till användarens familj och vänner på ett professionellt sätt. Beroende på situationen kan du vara en del av den sociala samvaron, eller finnas tillgänglig i bakgrunden vid behov. En viktig del av yrket är att kunna dra en tydlig gräns mellan ditt privatliv och din yrkesroll.
Meningsfull relation som drivkraft
Yrket beskrivs ibland som ett genomgångsyrke där man arbetar mycket ensam. Samtidigt lyfts det fram som ett mycket meningsfullt arbete, där din trivsel ofta grundar sig i den personliga relationen och gemensamma intressen med den du assisterar.
En assistent ska ha fyllt 18 år och inte vara oförmögen att arbeta pga hög ålder eller sjukdom. Assistenten ska vara bosatt i EES-området. (Undantag kan ges om den assistansberättigade arbetar/studerar i ett land utanför EES, om hen har en förälder där som är assistent eller vid en akut situation) se Försäkringskassans vägledning sid 192-194
Socialstyrelsens Allmänna råd för kunskaper hos personliga assistenter (OBS! rekommendationer)
I allmänna råd för personal i LSS och SoL rekommenderas bland annat kunskap om LSS-lagstiftningen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dokumentation och rapporterings/anmälningsskyldighet av missförhållanden. Anordnaren ska förvissa sig om att assistenterna har dessa kunskaper. Det är dock rekommendationer och det finns inga sanktioner om de inte följs. Se intervju: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen – ”Anordnaren ansvarar för att assistenterna har rätt kunskaper”
Nästan 70 000 årsanställda
År 2024 fanns det enligt uppgifter från SCB 68 700 anställda i kategorin personliga assistenter. Av dessa är 12 800 kommunalt anställda och 55 900 privat anställda.
69 procent kvinnor
Enligt uppgifter från SCB var (2024) andelen kvinnor 69,0 % (eller 47 400 av 68 700). Bland kommunalt anställda var andelen kvinnor 74,2 % och bland privat anställda 67,8 % .
Intervjuer med personliga assistenter
Invandrarbakgrund
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 29 (2004) var ca 19 procent av assistenterna födda i ett annat land än Sverige. Detta antogs dels bero på att det inte krävs formell utbildning, dels att många assistansanvändare har utländsk bakgrund.
Utbildning
Utbildningar med inriktning att arbeta specifikt som personlig assistent finns på folkhögskolor och vissa privata utbildningar, många assistansföretag/kooperativ utbildar själva sina assistenter.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 (2004) var utbildningsgraden varierande, vissa hade enbart folkskola/grundskola, andra gymnasieutbildning, främst inom vård. 29 % hade högskoleutbildning.
Anhörigassistenter
Det kan vara föräldrar till barn med funktionshinder eller en make/maka som assisterar sin partner. I kommunerna anställs anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade på särskilda arbetstids- och lönevillkor i kollektivavtalet PAN 25.
Vårdföretagarnas kollektivavtal ger särskilda villkor för anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan schemaläggas till 48 tim/vecka.
Vår guide Vad har personliga assistenter i lön? visar medellöner och löneskillnader mellan privata och kommunala utförare, män/kvinnor och olika delar av landet.
Medellönen är inte allt
Det finns flera skillnader i de kollektivavtal som finns i branschen. Vad har personliga assistenter i lön? visar skillnader i veckoarbetstid, semesterdagar, semestertillägg, lägstalön, OB, jour och beredskapsersättningar.
Individuell lönesättning
De flesta assistansanordnare tillämpar individuell lönesättning. Din lön sätts då utifrån dina arbetsuppgifter och arbetsresultat. Du och dina kollegor kan ha olika lön om ni har olika arbetsinnehåll, ansvar, resultat, utbildning, kompetens och utveckling - även om alla har samma yrkestitel.
Läs mer om individuell lönesättning och frågor/svar från Kommunal, Vårdföretagarna och KFO
Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal mellan en fackförening och arbetsgivarorganisation. Det reglerar tex anställningsvillkor, löner, arbetstid, semester, OB, övertid med mera. Kommunal är den fackförening som företräder personliga assistenter i alla kollektivavtal.
Hur många är med i facket?
Andelen assistenter som är medlemmar i Kommunal var 2004 enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation drygt 60 procent bland kommunalt anställda i kollektivavtalet HÖK. Andelen i det kommunala PAN-avtalet var 30 procent och i privata företag, (Fremia och Vårdföretagarna) 25 procent. Bland företag utan kollektivavtal var ännu färre medlemmar i Kommunal.
Kolla om en anordnare har kollektivavtal
I kollkollen som drivs av fackföreningen Kommunal kan du se om ett assistansföretag har kollektivavtal
OBS! Jämför alla kollektivavtal sida vid sid på Assistanskoll
Inom personlig assistans finns kollektivavtal mellan Kommunal och följande arbetsgivarorganisationer:
Vilka företag har respektive kollektivavtal?
Nedan kan du se vilka företag i Assistanskolls jämförelsetjänst som har respektive kollektivavtal.
Var vaksam om vad som gäller om kollektivavtal saknas
En arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal kan sätta vilken timlön som helst, (eftersom Sverige inte har lagstadgade minimilöner). Arbetsgivaren behöver då inte heller betala OB-ersättning, övertidsersättning eller tjänstepension. Det är däremot lag på att betala semesterlön på 12 procent av timlönen. Alla arbetsgivare måste dock följa Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och Arbetsmiljölagen. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal.
Övertidsersättning betalas ut då en assistent beordras att jobba utöver ordinarie heltidsarbete. Mertid betalas ut när deltidsanställda beordras in på motsvarande sätt tills de uppnår heltid. Om en assistent tar extrapass frivilligt utöver sitt eget schema ger det ingen övertid/mertidsersättning utan bara grundlön. OBS! Från 1 okt 2026 får deltidsanställda som arbetar mertid samma ersättning som heltidsanställda får vid övertid.
Läs Intervju om övertid/mertidsersättning med Kommunal och Arbetsgivarföreningen KFO
Du kan bli beordrad att arbeta
Om du har en tillsvidare eller visstidsanställning kan arbetsgivaren beordra dig att arbeta om ordinarie personal är sjuk och ingen vikarie eller annan i arbetsgruppen frivilligt vill ta arbetspasset.
Ersättning för övertid/mertid i kollektivavtalen
I vår guide OB-ersättning för personliga assistenter kan du som assistent se vilken OB-ersättning du har en viss dag eller en viss timme på en dag. Du kan även jämföra OB-ersättning alla kollektivavtal i personlig assistans.
Assistenters arbetstid kan vara förlagd till alla tider på dygnet, dag, kväll, natt och helger. Schemat kan vara allt från att man arbetar ett dygn i taget till att man arbetar omväxlande kväll, dag eller natt eller bara dagtid. Kollektivavtalen kräver att arbetsgivaren ska lägga ett schema där ändringar ska ges till assistenten minst två veckor i förväg. I praktiken kan det vara så att antingen assistansanvändaren, arbetsgivaren eller assistenterna tillsammans lägger ett schema alternativt att det hela tiden finns ett rullande grundschema.
Arbetstidslagen
För assistenter anställda av en assistansanordnare eller egna arbetsgivare som tecknat kollektivavtal gäller Arbetstidslagen och bestämmelserna i kollektivavtalet. Då får arbetstiden inte överstiga ett genomsnitt på 48 tim/vecka, inklusive övertid och jourtid/väntetid. Det är samtidigt tillåtet att fördela arbetstiden inom en beräkningsperiod på upp till 12 månader. Det går att göra undantag i kollektivavtal så att man tex arbetar mer intensivt vissa perioder. För kollektivavtalen gäller tex en begränsningsperiod på sex månader. Läs mer: Arbetstidslagstiftning i personlig assistans
Lagen om arbetstid i husligt arbete
För assistenter som är anställda hos egna arbetsgivare som inte har kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete, med en arbetstid på 40 tim/vecka inklusive jourtid/väntetid. Försäkringskassan godkänner utöver detta övertid upp till 12 tim/vecka fördelat inom en beräkningsperiod på fyra veckor och ett maxtak för övertid på 300 timmar/år. Utöver detta kan övertid beviljas för olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan omständighet, som inte kunnat förutses. Det går inte att göra undantag från Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete.Läs mer: intervju med Försäkringskassan.
Försäkringskassans arbetstidskontroll
Sedan augusti 2014 kontrollerar Försäkringskassan hur mycket assistenterna arbetar. Om en personlig assistent arbetar mer tid än tillåtet i arbetstidslagstiftning och gällande kollektivavtal betalar Försäkringskassan inte ut assistansersättning för den tiden eller kan begära återkrav av assistansersättning. Se Försäkringskassans vägledning (sid 188-192).
1 okt 2023 skärptes tillämpningen av dygnsvila för personliga assistenter. Innan dess var det möjligt att arbeta max 30 tim i sträck genom att två arbetspass läggs intill varandra med nio timmars dygnsvila före och efter. Sedan okt 2023 har det gjorts skärpningar i de olika kollektivavtalen, just nu gäller följande i SKR, Vårdföretagarna och Fremia.
Normalt gäller max 20 timmar med inkluderad jourtid. Men följande undantag kan göras:
Sedan den 1 sep 2025 gäller följande undantag:
Läs mer: Avtal om bland annat dygnspass mellan Kommunal och Vårdföretagarna
Sedan den 1 jan 2026 gäller följande undantag:
Läs mer: Avtal om dygnspass mellan Fremia och Kommunal
Intentionen i LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, är att assistansanvändaren avgör vem hen vill ha som assistent. I den ursprungliga LSS-propositionen som skrevs av dåvarande socialministern Bengt Westerberg sägs det på sid 174 att: "Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent".
Assistansanvänadarens rättigheter ger otrygghet i anställningarna
Utifrån detta ger kollektivavtalen stor möjlighet för assistansanvändaren att säga upp visstidsanställda assistenter, uppsägningstiden kan vara så kort som två veckor. Assistentens anställning kan också upphöra om assistansanvändaren hamnar på sjukhus eller avlider. Detta innebär att det finns en varierande grad av otrygghet i assistenters anställningsförhållanden. Assistanskoll har intervjuat olika personer om detta i TEMA-serien "Personliga assistenters anställningsförhållanden"
Tillsvidareanställningar (fasta tjänster)
Finns i kollektivavtalen HÖK, PAN, Fremia, Vårdföretagarna och Privatavtalet, AB-P. Uppsägningstiden är minst en månad, och stiger med ökat antal tjänsteår (utom i PAN då den alltid är en månad). Uppsägning får ske endast om det finns "saklig grund" vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Uppsägningstiden vid en tillsvidareanställning är minst en månad och stiger med antal tjänsteår till maximalt sex månader vid tio års anställning.
Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar"
Finns i kollektivavtalen med Fremia, Vårdföretagarna och PAN. Uppsägning vid visstidsanställningar (så länge uppdraget varar) kan ske om brukaren inte längre anlitar företaget eller avlider eller på grund av "särskilda skäl". Särskilda skäl kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistens kvalitet och säkerhet" eller "Om brukaren och arbetstagaren inte kan samarbeta". Dessa särskilda skäl finns för att enligt LSS intentioner ge den assistansberättigade möjlighet att avgöra vem hen vill ha som assistent. Uppsägningstiderna är följande:
Uppsägningstider i visstidsanställningarna
Vårdföretagarna: 14 dagar, men en månad om brukaren avlider eller läggs in på sjukhus. Om assistenten varit anställd mer än tio månader är uppsägningstiden fyra veckor.
Fremia: 14 dagar, men en månad om assistenten varit anställd mer än tio månader eller om uppsägning sker pga arbetsbrist.
PAN 25 1 månad.
Provanställning
Tillsvidare och visstidsanställningar kan inledas med en provanställning på upp till sex månader, därefter avgör båda parter om den ska övergå i en tillsvidare eller visstidsanställning.
Timanställningar
Förekommer då arbetet är tillfälligt pga att ordinarie assistent är sjuk eller ledig. Då betalas normalt timlön med semesterersättning ut direkt.
Om arbetsgivaren inte tecknat kollektivavtal
Om kollektivavtal saknas gäller reglerna i Lagen om anställningsskydd, (LAS). Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" är då inte tillåtna, visstidsanställningar får pågå högst ett år. Uppsägningstiden vid en tillsvidareanställning är minst en månad och stiger med antal tjänsteår till maximalt sex månader vid tio års anställning. En tillsvidareanställd kan inte sägas upp utan sakliga skäl, vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete.
När den assistansberättigade är egen arbetsgivare
Här gäller anställnings- och uppsägningsvillkor enligt det kollektivavtal den egna arbetsgivaren har via sin arbetsgivarorganisation, tex Fremia. Om den egna arbetsgivaren inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i Lagen (1970:643) om arbetstid m.m i husligt arbete eftersom assistenterna arbetar i sin arbetsgivares hushåll. Då kan arbetsgivaren/arbetstagaren utan orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är minst en månad, om assistenten arbetat i minst fem respektive tio år är uppsägningstiden två respektive tre månader.
Vid sjukskrivning betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna, därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning. Den anställde ska meddela arbetsgivaren första sjukdagen och lämna ett läkarintyg från åttonde sjukdagen. Sjuklönen de första 14 dagarna är 80 procent av din lön. Efter 14 dagar är sjukpenningen 75 % av din lön. Läs mer på Försäkringskassan
Smittbärarpenning ges om du inte kan arbeta pga att en läkare beslutat att du inte får arbeta på grund av du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom eller om du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom. Du kan då få sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. Läs mer om smittbärarpenning
SCB: s statistik visar att sysselsättningsgraden (sep 2024) i kommunal sektor i genomsnitt är 72 %, av en heltid (73 % för kvinnor och 72 % för män). SCB har inte publicerat motsvarande siffror för privat sektor.
Den relativt låga sysselsättningsgraden i personlig assistans antas bero dels på att arbetspassen är oregelbundna vilket kan göra det svårt att skapa heltidstjänster. En annan orsak kan vara att många har det som ett extraarbete.
Som personlig assistent har du tystnadsplikt, enligt Offentlighets och sekretesslag (2009:400) och § 29 i LSS i enskild verksamhet. När du anställs skriver du på en försäkran om att respektera tystnadsplikt som förtydligar att du inte får lämna ut uppgifter eller berätta om assistansanvändarens eller dennes närståendes personliga förhållanden till obehöriga personer eller en myndighet. Till personliga förhållanden räknas bland annat hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi och social situation. Även adresser, telefonnummer omfattas. Det är assistansanvändarens egen, personliga uppfattning om vad som får röjas som gäller och inte din uppfattning. Om assistansanvändaren ger sitt samtycke att berätta om något kan det dock vara möjligt.
Undantag från tystnadsplikt
Uppgifter som är belagda med tystnadsplikt får däremot i vissa fall lämnas till berörd myndighet, t.ex. vid vittnesplikt eller vid anmälningsskyldighet av allvarliga missförhållanden. (se nästa avsnitt)
Om Försäkringskassan kontaktar dig som assistent för att utreda vad den assistansberättigade kan göra och inte göra och andra frågor om dennas levnadsförhållanden, rekommenderar både arbetsgivarorganisationer som Fremia och Kommunal att inte svara på frågor utan hänvisa till din arbetsgivare. Även Försäkringskassan själva säger att en assistent inte är skyldig att svara på deras frågor.
Läs mer: Arbetsgivarföreningen KFO:s lilla lathund om sekretess och tystnadsplikt
Om du som assistent uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som gäller assistansanvändaren, är du skyldig enligt § 24 i LSS (s.k. Lex Sarah) att rapportera detta. Här upphävs tystnadsplikten. Ett allvarligt missförhållande kan t.ex. vara fysiska eller psykiska övergrepp, sexuella övergrepp, ekonomiskt tillgrepp eller brister i tillsyn.
Är du anställd i kommunen ska du rapportera till den kommunala nämnden eller den som den kommunala nämnden har delegerat detta till, hos en privat arbetsgivare till verksamhetschefen. Din privata arbetsgivare måste sedan utreda missförhållandet samt rapportera det vidare till berörd kommunal nämnd. Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska det anmälas till IVO.
Barns behov av skydd
Det finns en anmälningsplikt i Socialtjänstlagen 14:1 om du får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver inleda en utredning om ett barns behov av skydd. Den bestämmelsen gäller inte bara den assistansanvändare som är barn utan även andra barn som du som assistent kommer i kontakt med i ditt arbete.
Läs mer: intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet samt intervju med Socialstyrelsen.
Personliga assistenter som är anställda i kommunen och privata företag inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd i form av efterforskningsförbud och repressalieförbud. Den 1 juli 2017 ändrades lagen så att detta gäller även privata arbetsgivare. Efterforskningsförbud innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som lämnat uppgifter. Repressalieförbudet innebär att det är ett brott om arbetsgivaren sänker lönen, eller säga upp en person efter att denna lämnat ut uppgifter till media. Personliga assistenter i kommunen kan därför lämna ut uppgifter om sin arbetsplats till media, undantaget uppgifter som omfattas av tystnadsplikt.
Läs mer: Intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet
Visselblåsarlagen
Den 17 december 2021 trädde visselblåsarlagen i kraft: Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Lagen bottnar i EU:s visselblåsardirektiv som gällt sedan oktober 2019. För verksamheter med 250 eller fler anställda börjar den tillämpas 17 juli 2022. För mindre verksamheter, med 50–249 anställda, börjar den tillämpas 17 december 2023.
Visselblåsarlagen ger möjlighet att slå larm om missförhållanden som har allmänintresse, och som behöver rättas till. Lagens förarbeten proposition 2020/21:193 om Genomförande av visselblåsardirektivet, nämner penningtvätt, produktsäkerhet, finansiering av terrorism, miljöskydd, ”misshushåll med allmänna medel” och skydd av privatliv och personuppgifter. Verksamhetsutövaren ska utse oberoende och självständiga personer eller enheter som tar emot rapporterna, har kontakt med rapporterande personer, följer upp det rapporterade och lämnar återkoppling till rapporterande personer.
Sedan 1 januari 2011 krävs det registerkontroll av all personal som söker arbete som assistent till minderåriga enligt Lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Registerkontroll innebär att ditt brottsregister kontrolleras och att du behöver skaffa ett utdrag ur brottsregistret. Vissa arbetsgivare kräver registerkontroll av alla som söker arbete som personlig assistent. Här kan du själv beställa utdrag från Polisens belastningsregister.
Sedan 1 mars 2026 kan registerkontroll göras på alla som söker arbete
Den nya Lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning ger arbetsgivare får nu rätt att kräva registerutdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret från alla som söker arbete som personliga assistenter.
Den assistansberättigade kan välja mellan att anställa sina assistenter själv som egen arbetsgivare eller köpa assistans från en kommun, ett företag eller ett kooperativ han/hon är medlem i.
Här drivs assistansverksamheten av tjänstemän och verksamheten leds av politiker som väljs i allmänna val. Som assistent kan du anställas via kollektivavtalet HÖK och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra assistansanvändare, du har vanligtvis en arbetstid på 37-38 timmar per vecka . Om du anställs på assistansanvändarens direkta val anställs du på PAN som personlig assistent eller anhörigvårdare. Du åtar dig då att enbart arbeta hos den assistansanvändaren och behöver inte ha någon särskild utbildning.
I PAN-avtalet är veckoarbetstiden 40 timmar för personliga assistenter och 48 timmar för anhörigvårdare. Du har alltså en lägre lön i förhållande till den arbetade tiden i PAN jämfört med HÖK. Anhörigvårdare kan ha 48 timmars arbetstid efetrsom OB-ersättning, jour och beredskap ingår i timlönen, timlönen ska därför sättas på en nivå som tar hänsyn till jourarbete och om arbete ligger på obekväm arbetstid.
I kommunen bestämmer assistansanvändarna vanligtvis inte lika mycket över hur assistansen organiseras, även om det kan skilja sig mellan olika kommuner. Mycket av ledning och lönesättning sker via den administrativa personalen på assistansenheten, en assistent är ofta arbetsledare i assistentgruppen.
Många kommuner lägger ut assistansen på entreprenad
Många kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare. Ett dilemma vid en upphandling kan vara att assistenten ett år efter upphandlingen kan tvingas släppa en fast anställning och få en lägre lön genom en ökad arbetstid och lägre jourersättning, beroende på vilket kollektivavtal företaget som vinner upphandlingen har.
Dessa ägs av privatpersoner, eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening eller en stiftelse och ha från en till över tusen kunder. Företagen kan ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se TEMA-artikelserie om riskkapitalföretag. Det kan vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer som arbetat lång tid som assistenter, andra av personer som själva har personlig assistans. Ta reda på villkor för exempelvis friskvård eller möjligheter till utbildning.
Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, resultat/vinst, styrelse och adress. Kollektivavtal hos företag är Fremia och Vårdföretagarna.
I Assistanskolls jämförelsetjänst kan du i företagens profiler se bolagets omsättning, resultat/vinst med mera.
Det varierar kraftigt vilka som är arbetsledare, i vissa företag sköter assistansanvändarna det mesta i det dagliga arbetet med scheman, anställningar osv. I andra fall kan en anställd på assistansföretaget eller en assistent i arbetsgruppen sköta detta. Arbetsgivaren är ansvarig för lönesättning och det varierar hur mycket assistansanvändaren är med och påverkar.
Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att det är dåliga villkor, men du bör noggrant informera dig om arbetsvillkoren. Se särskilt noga på försäkrings- och pensionsvillkor och OB-ersättning.
Assistansanvändarna äger gemensamt kooperativet som utformar stadgar, väljer styrelse och styr verksamheten. Assistansanvändaren är vanligtvis arbetsledare, rekryterar assistenter och lägger scheman. I de fall där assistansanvändaren inte kan göra detta kan en assistent vara så kallad medarbetsledare eller garantiperson och lägga scheman. Assistansanvändarna har ofta inflytande över lönesättning.
Det vanligaste kollektivavtalet är Fremia. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du vara uppmärksam på villkoren för tex försäkringar, pension och OB-ersättning. Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. I Assistanskolls jämförelsetjänst kan du i förtagens profiler se bolagets omsättning, resultat/vinst med mera.
Här är den assistansberättigade arbetsledare och tar hela arbetsgivaransvaret inklusive arbetsmiljö och lönesättning. Du bör vara uppmärksam på om det finns kollektivavtal via Fremia. Vissa assistansföretag som säljer tjänster till egna arbetsgivare kräver att deras kollektivavtal ska gälla.
Om det inte finns något kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete om du arbetar i din arbetsgivares hem. Här gäller andra arbetstidsregler än i Arbetstidslagen, ATL. Den maximala veckoarbetstiden inklusive övertid är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i veckoarbetstiden. Det finns krav på veckovila men inte på dygnsvila. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också utan skäl säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad samt två månader om assistenten arbetat i fem och tre månader om assistenten arbetat tio år.
Sexuella trakasserier
Eftersom assistansanvändaren har rätt att själv välja vem som ska vara assistent, krävs ingen utbildning, ofta är personliga egenskaper viktigare. Kompetensen som efterfrågas varierar starkt. En del vill ha en assistent som de själva kan lära upp, andra vill ha assistenter från servicesektorn, med sjukvårdserfarenhet eller språkkunskaper. Andra kan efterfråga kunskaper i teckenspråk, körkort, vana vid husdjur, intresse för sport, musik eller data.
Många assistansanvändare har behov av sjukvård i form av egenvård som assistenten behöver ha kunskap om. Det kan vara allt från sondmatning, sårvård, till skötsel av respirator eller hostmaskin. Assistenterna kan då behöva utbildning inom sjukvård tex som undersköterska. Information från Socialstyrelsen. Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.
Arbetsförmedlingens platsbank är en vanlig väg. Andra jobbsajter på nätet är Jobbsafari, Monster, Jobb.nu. Det finns även en Facebook sida Jobbannonser personlig assistent.
Informella vägar till arbete
Kontakter via bekanta och vänner till assistenter eller assistansanvändare anges som en särskilt vanlig rekryteringsväg.
I vår tjänst "Platsannonser" kan du som söker assistentjobb välja bland Arbetsförmedlingens annonser från olika län/kommuner och kommunala och privata arbetsgivare. Du kan se vilka som söker manliga eller kvinnliga sökande, kräver körkort, har ålderskrav, erbjuder heltid/deltid osv.
LSS-lagstiftningen reglerar inte vad en assistent ska göra utan pekar mot en målsättning dvs att den assistansberättigade ska kunna leva som andra och ha goda levnadsvillkor. Det är omöjligt att precisera exakt vilka arbetsuppgifter som kan komma eftersom assistansvändare lever totalt olika liv. Du är dock viktigt att du får en arbetsbeskrivning som i möjligaste mån beskriver vilka typer av arbetsuppgifter som kan bli aktuella.
Avgörs av vilka behov assistansanvändaren har
Arbetsuppgifterna beror helt på assistansanvändarens personliga behov och önskemål. Det kan vara hjälp att gå upp ur sängen, äta frukost, tvätta sig och klä sig. Du kan vara med assistansanvändaren under hans/hennes arbetsdag, fritidsaktiviteter, föräldramöte eller på middag hos vänner. Det kan finnas medicinska arbetsuppgifter som att ge medicin eller att sköta olika typer av teknisk utrustning, fixa datorn eller sköta om katten. Ofta har olika assistenter i en arbetsgrupp lite olika arbetsuppgifter beroende på deras personliga kunskaper.
Arbetsgivaren ska riskbedöma alla arbetsuppgifter
Det är nästan lättare att tala om vad assistenter inte får göra. Du ska inte göra arbetsuppgifter som är olagliga eller där du kan skadas fysiskt eller psykiskt. Alla arbetsuppgifter ska ha riskbedömts av arbetsgivaren. Representanter för Arbetsmiljöverket säger i en intervju att man inte värderar assistenternas arbetsuppgifter förutsatt att det görs riskbedömningar och att arbetsuppgiften inte är olaglig. Gränsen för assistenters arbetsuppgifter avgörs istället av att assistenten har kunskaper, resurser och befogenheter, förutsättningar som behövs i alla yrkessituationer. Läs intervjun Personliga assistenters arbetsuppgifter.
Delegering av sjukvårdande uppgifter
En assistent kan delegeras sjukvårdande uppgifter, som att ge medicin, lägga om sår, ge injektioner eller sköta en respirator eller hostmaskin. Den sjukvårdande behandlingen bedöms då som egenvård och kan delegeras ner till assistenten. Information från Socialstyrelsen. Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.
Ibland kan eller vill assistansanvändare av olika orsaker inte vara arbetsledare. Det kan bero på intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar eller att personen helt enkelt vill lägga över sådana uppgifter på någon annan. Då kan du som assistent anställas som medarbetsledare (kan även kallas servicegarant eller garantiperson). Assistansanvändaren kan även ha en God man eller förvaltare som företräder honom/henne i att ta beslut.
Ringa in vikarier, lägga scheman, vara arbetsledare...
Arbetsuppgifterna som medarbetsledare kan variera beroende på vad assistansanvändaren kan eller vill sköta själv, men det kan vara att lägga arbetsscheman, ta in tidrapporter, leda arbetet med dagliga arbetsuppgifter för assistenterna, rekrytera assistenter och ringa in vikarier när en assistent är sjuk. Ofta innebär det att själv gå in och arbeta när det inte går att hitta en vikarie. Det ges normalt ett extra lönepåslag per månad till den som tar på sig denna arbetsuppgift.
Arbetsgivaren har ansvar för assistenternas arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla anställda assistenter, även egna arbetsgivare. Detta innebär bland annat en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att det ska finnas riskbedömningar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i hemmet och under resor. Det ska finnas ett dokument där dessa risker antecknas och följs upp. Ett exempel är Prevents checklista för personlig assistans.
Arbetsmiljön kan vara psykiskt krävande
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men assistenterna ansvarar för att fylla i checklistorna och meddela risker till sin arbetsgivare.
Ibland kan arbetsmiljön vara psykiskt krävande om exempelvis assistansanvändaren har svårt att hantera aggressivitet eller blir snabbt försämrad i sin funktionsnedsättning. Läs mer om Arbetsmiljöverkets broschyr Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö och intervju med projektledaren Alen Fazlic "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld"
Handledning eller friskvård
Om den psykiska arbetsmiljön är krävande kan arbetsgivaren ge handledning vilket innebär att assistenterna kan kan behöva professionell handledning enskilt eller i grupp. Arbetsgivaren kan avsätta medel för friskvård till assistenterna, exempelvis bidrag till simning, träning på gym eller konditionsanläggning. Se intervju med Stefan Pelc, egen arbetsgivare "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"
Du bör i första hand ta upp ett problem med den assistansanvändare du är assistent till eller med din arbetsgivare. Om du anser att din arbetsgivare brister i sitt ansvar kan du vända dig till Kommunal, den fackförening som företräder personliga assistenter och arbetar för personliga assistenters arbetsmiljö. Du behöver dock vara medlem i Kommunal för att du ska få stöd vid en eventuell tvist med din arbetsgivare. Läs intervju med Felix Finnveden, ombud på Kommunal – ”Assistenters och brukares rättigheter krockar om arbetsmiljöarbetet inte görs”
Text: Kenneth Westberg
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.