Lyssna

Nyhetsbrev 2011-12-21

Fyra av tio ansökningar leder inte till tillstånd

Nästan 40 % av alla ansökningar om att bedriva assistans leder inte till tillstånd. Av 379 avgjorda ärenden har 228 anordnare fått bifall och 72 fått avslag, 23 har avvisats och 53 avskrivits.

Kristina Söderborg, Socialstyrelsens tillståndsenhet - "Nio av tio avslag beror på brist på kompetens och kunskap"
Citat:

Om man efter kompletteringar inte kan visa att man har kunskap om LSS eller skickar in de rutiner som krävs, får man inte tillstånd.

Många insåg nog med tiden att kraven är för höga, eller så menade man inte allvar men såg en möjlighet att bedriva assistansen ett extra år genom att söka.

Om det var ett bokföringsbrott förra året ser vi allvarligt på det eftersom det berör verksamheten.

Jämfört med tillstånd i andra verksamheter är det tio gånger så många brott bland ägare och ansvariga i ansökningarna i personlig assistans.

Vi säger inte nej om det finns en bra plan för kontakt mellan exempelvis Skåne och Stockholm. Om brukaren har en fysisk funktionsnedsättning men har en normal kompetens kan telefonkontakt räcka.

Socialstyrelsens offentliga register över verksamheter i LSS Välj LSS 9: 2p i Lagrum och välj sedan efter alfabetisk sortering.

Tidigare artiklar

Fler krav på förändrad assistanslagstiftning

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver förändrad lagstiftning för grundläggande behov i LSS. Socialutskottets C-Ordförande Kenneth Johansson vill avvakta regeringens syn på saken.
Samtidigt försvarar Försäkringskassan sin hållning...

Eva Olofsson, Vänsterpartiet - "Det brådskar med en lagändring i § 9a"
Citat:

Det borde kunna gå att komma överens men moderaterna är ett nyckelparti för att frågan skall komma i hamn.

Det fattas ofta en helhetssyn när kostnaderna för personlig assistans diskuteras.

Att mäta aktivitetstid ser jag som helt befängt. Det slår hål på hela assistansreformen.

De som begår brott skall självklart polisanmälas och dömas som alla andra som begår brott. Detta har ingenting med diskussionen kring grundläggande behov att göra.

Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - "Jag är besviken på Försäkringskassans rapport"
Citat:

Försäkringskassan är visserligen bunden att följa rättspraxis men jag hade förväntat mig att de skulle beskriva vad vi politiker ska göra om vi vill att bedömningarna ska återgå till hur de var tidigare.

Jag anser att det behövs en ändring i § 9a, både vi, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet i Socialutskottet vill detta, det innebär ju faktiskt en majoritet.

Alla vill komma åt brottslig verksamhet, men man måste vara varsam så det inte påverkar hur bedömningarna formas, det är två skilda saker.

Det som är goda levnadsvillkor för mig kan vara något helt annat för dig. Jag känner oro för att den levnadsnivå de (Försäkringskassan) kommer fram till inte hamnar på en särskilt hög nivå.

Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Socialdepartementet ger sin syn på grundläggande behov under första kvartalet 2012"
Citat:

Jag anser att vi bör avvakta de utredningarna. Under tiden har vi i Socialutskottet förberett oss genom utfrågningar med Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

Jag har sett exempel på fall där jag tycker att man inte lever upp till LSS intentioner, vilket är oacceptabelt.

I LSS-kommitten lutade vi åt B-modellen som innebär att utgå från individuella förutsättningar och inte enbart räkna aktivitetstid.

Men anledning av att hustrun startat ett assistansföretag ..har jag dragit slutsatsen att jag måste vara tydlig i vad min roll är. Som Ordförande i Socialutskottet arbetar jag som lagstiftare inte som myndighetsutövare. Hade jag arbetat på en myndighet och exempelvis beviljat tillstånd hade jag varit jävig, men det är jag inte som lagstiftare.

Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Lagstiftaren avsåg att grundläggande behov har integritetsnära delar"
Citat:

De förändringar vi gjorde 2007 berodde på att det fanns en olikformighet i tillämpningen. Vi kom fram till att inte alla delar av de tre första grundläggande behoven kan ses som grundläggande i lagens mening utifrån skrivningarna i förarbetena.

Vi har gjort en seriös tolkning av domarna och kan inte se annat än att detta ska gälla, det är inget tyckande.

Andra personliga behov är en större utmaning eftersom det finns så lite i förarbeten och rättspraxis att gå på, vi vet inte hur långt vi kommer här.

Tidigare artiklar

Kriminalitet i assistans

Utredningar inledda mot drygt 20 assistansbolag

Under en gemensam presskonferens på Försäkringskassan den 15 december beskrev generaldirektör Dan Eliasson och Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson hur arbetet går med fusk och kriminalitet i assistansbranschen.

Tidigare artiklar

Assistanskoll införde 1 nov Transparensindex, TI

TI som mäter svarsvilligheten hos de anordnare som deltar i jämförelsetjänsten på Assistanskoll. Varje anordnare svarsvillighet mäts i en skala från 0-100 %.

Se anordnarnas svarsvillighet

Försäkringskassans brukarenkät

63 procent har någon gång en anhörig som assistent, fem av tio har någon gång dubbelassistans, 62 procent känner oro inför framtiden, 16 procent använder någon gång assistans för att arbeta. Det är några av nyheterna i Försäkringskassans första rapport utifrån brukarenkäten.

Sammanfattning av Försäkringskassans enkätsvar

Intervju med Ieva Reine, projektledare för enkäten
Citat:

Att privata anordnare uppskattas mest och kommunala minst har påvisats exempelvis i en avhandling av John Magnus Roos där assistansberättigade i Göteborg intervjuades.

Kommuner och privata upplevdes sakna kompetens mer än andra. De sades även inte göra vad de lovat, där var privata något sämre än de kommunala.

Svarar 24 procent att de skulle behöva assistans för att kunna arbeta, där är siffran högst, för 30-39 åringar i personkrets 1, 33 procent.

En anhörig kan ofta arbeta när andra assistenter får förhinder. Föräldrar uppger sig får en möjlighet att vara nära sina barn och få ett privatliv men kan också kombinera detta med utomstående assistenter.

Privata företag förhandlar sig till fler timmar åt sina kunder, handläggarna är inte alltid rustade att möta deras jurister som höjer timantalet bara med sin närvaro.

Ny vägledning från Försäkringskassan

Kap 9 i vägledningen har kompletterats med hur integritetsnära delar av grundläggande behov ska räknas vid bedömning om assistansersättning.

Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Lagstiftaren avsåg att grundläggande behov har integritetsnära delar"
Citat:

De förändringar vi gjorde 2007 berodde på att det fanns en olikformighet i tillämpningen. Vi kom fram till att inte alla delar av de tre första grundläggande behoven kan ses som grundläggande i lagens mening utifrån skrivningarna i förarbetena

Vi har gjort en seriös tolkning av domarna och kan inte se annat än att detta ska gälla, det är inget tyckande.

Om man utreder på ett likartat sätt genom bedömningsinstrumentet så behövs inte några andra förändringar, då blir A och B-modellerna inaktuella.

Om Goda levnadsvillkor
Det kan bli svårt att konkretisera det begreppet och jag är osäker på om vi kan det, eftersom det är så individuellt. Vi kommer att titta på det, mer vet jag inte idag.

Tidigare sade fd överdirektören Stig Orustfjord att personer med kommunala assistansbeslut isåfall borde omfattas av assistansersättningen...
- Jag har egentligen ingen annan åsikt, vi är ju inte inne på att ändra bestämmelserna i LSS utan på den rent administrativa biten.

Kommande artiklar

Om Assistanskolls nyhetsbrev

Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.

Annonsering på Assistanskoll

Sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll.
Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.

Faktabas med information om personlig assistans

I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.

Informationsguider för assistansanvändare

Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.

Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.

Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.

Jämför och välj bland 214 assistansanordnare

Assistanskoll listar 214 assistansanordnare, av dessa har 195 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 196 anordnarna har tillsammans 8 235 kunder, vilket motsvarar ca 42 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 75 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.

Uppskattningen baserar på 15 936 (september 2011) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3600 personer (dec 2010) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 55 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 75 procent av den icke-kommunala marknaden.

Statistik om assistans

Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik

Kollektivavtal jämförs

Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)

Anordnare som nyligen valt att delta i Assistanskoll

Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil

Uppdatera!

Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.

Trettiofem Kommuner länkar till Assistanskoll

Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här

Kommuner som länkar till företagsprofiler på Assistanskoll

Läs intervju med Socialstyrelsen som rekommenderar kommuner att informera om assistanskoll: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information"

Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"

Länka till vår hemsida!

Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll

Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.

Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 4 579 e-postadresser varav ca 350 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.

Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,

Jag vill inte ha nyhetsbrevet

Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".

Jag vill ha nyhetsbrevet

Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.

Skicka sidan till: